Bra för alla. Vi behöver en öppen region som kan omfatta och vara bra för såväl storstadsmänniskor vid Öresund som de som bor mellan tillväxtorterna. Foto: Christer Järeslätt
Bra för alla. Vi behöver en öppen region som kan omfatta och vara bra för såväl storstadsmänniskor vid Öresund som de som bor mellan tillväxtorterna. Foto: Christer Järeslätt
Peter J Olsson

Skåne ingår i många regioner

Publicerad
Uppdaterad
Talet om en sydsvensk region provocerar, det har märkts tydligt det senaste året när det blivit allvar och skarpa diskussioner snart börjar mellan region- och landstingsföreträdare från Skåne, Blekinge, Kronobergs och Kalmar län.
Mest provocerade är centralmaktens anhängare. Stockholm utmanas förstås av att makt flyttas ut i landet; det märktes redan när Region Skåne skulle bildas, en ännu starkare region är ett större hot.

Men också de som skulle kunna kallas skånska nationalister ogillar det hela - de ser Region Skåne som skånskt identitetsprojekt och närmast en nationalstat.
Och visst har den starka identifikationen med Skåne landskap gynnat regionbildningen - det finns, och kommer troligen alltid att finnas en etnisk och kulturell skånskhet.
Har den överlevt så länge i ett administrativt delat landskap, så klarar den det mesta.

Den skånska frigörelse som regionbildningen medförde får ju inte vara en frihet att bygga murar mot yttervägen, att ersätta en centralstat med en annan. Tvärtom är öppna gränser en viktig poäng för ett gränsland som Skåne. Gränshindren i Öresund ska bort till nytta och glädje för såväl skåningar som själlänningar. Och samarbetet över Skånes andra gränser ska vara så stort som möjligt.

Studerar man en karta över pendlingsmönstren är det lätt att se succén för Öresundsbron: I dag pendlar minst 18 000 skåningar till ett dagligt arbete på andra sidan Sundet.
Men frågan är om inte de över 1 800 som pendlar från Skåne bara till Älmhults kommun, eller de mer än 500 som pendlar från Skåne till Växjö, är minst lika imponerande siffror.
I veckan besökte jag ett seminarium arrangerat av Kristianstadsbladet och avsett att öka kunskaperna inför storregionsdiskussionen. En av talarna var Tassilo Herrschel, tysk från början men nu regionforskare vid University of Westminster i London.
Han beskrev hur trenden mot regionalism genomgått tre faser - alla med tyngdpunkt i regioner, men med lite olika inriktning.

Först handlade det om de geografiska regionerna, antingen dessa har en kulturell historia eller mest är staternas administrativa områden. Det fungerade så där - de överensstämde sällan med de funktionella regioner som ges av människors kontakter, resor och utbyte. Värst förstås med rent konstgjorda områden. I Skåne fanns en länsgräns på snedden genom landskapet, man måste byta buss för att ta sig mellan Ängelholm och Helsingborg eller mellan Lund och Kristianstad.
Ett annat aber var att de just byggdes för administration och byråkratisk styrning.

Den andra regionvågen, enligt Herrschel, handlar om städerna. Det var städerna som hade ekonomisk tillväxt och starka politiker. De samverkar med andra starka städer och drar ömsesidig nytta. Det är positivt, för det visar att regionalism inte handlar om byråkrati, utan om nätverk och att lösa uppgifter.
Också den regionalismen har nackdelar. Dels att det uppstår "vita fläckar" mellan de samverkande stadsregionerna som riskerar att hamna utanför tillväxtnätverket. Dels är nätverken inte så beständiga, de växer fram för tillfälliga uppgifter, och kan försvinna lika snabbt.

En tredje våg, en ny regionalism, skulle kunna vara lösningen - egentligen någon sorts kompromiss där uppgifterna fortfarande styr, men regionerna trots allt är territoriellt heltäckande och dessutom kanske har en lite större beständighet.
Herrschel pekade på det intressanta att näringslivet ofta var mer intresserade av stabila former och villkor än de politiskt styrda organen. Och riskerna i att göra fel kan vara större nu i denna era av global konkurrens än tidigare.
Vilka är då fördelarna med en utveckling där Skåne blir kärnan i en större sydsvensk region? Givetvis att kraften blir större och att gränserna blir färre. Det blir lättare att få fungerande kommunikationer och transporter: det blir enklare att samverka och hantera problem.

Vi behöver en öppen region som kan kraftsamla inom regionen utan att bygga murar längs gränsen, och som är bra såväl för storstadsmänniskor vid Öresund som för de delar som ligger mellan tillväxtorterna.
Peter J Olsson
Peter J Olsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag