Bara på Malmö högskola sysslar tydligen ett 30-tal forskare på ett eller annat sätt med stadsdelen Rosengård, en per 800 invånare ungefär. Det säger sig självt att bara det ger kanske ännu fler bilder av Rosengård.
Och förklarar kanske varför det nya numret av högskolans tidning Praktik & Teori helt ägnas Rosengård, och man i går bjöd in till ett samtal om "bilden av Rosengård i media och forskning".
Platsen var Rosengårds Folkets hus och den ganska lilla salen var fylld med en synnerligen blandad publik.
Ansatsen i inbjudan var dyster: "Stadsdelen har, i princip ända sedan den stod färdig, fått stå symbol för "Den Andre" i olika varianter.

Och i Praktik & Teori finns en uppsats där Margareta Popoola undrar: "Ska man delta i debatten som berör ett redan stigmatiserat område, även om man bidrar till att utsätta platsen för ytterligare uppmärksamhet?", och verkar nästan ge upp: "Listan kan göras lång på frågor som inte kan besvaras med ett generaliserat ja eller nej."
I början av diskussionen kom också många beskyllningar om att bilden av Rosengård är överdriven, "ni är alla gangsters", "stadsdelen är behärskad av fundamentalister" och "man vågar väl inte gå ut".
En reflektion utifrån detta är att bilden av den överdrivna Rosengårdsbilden är också den åtskilligt överdriven. Överdrifterna gäller i alla fall inte den bild som ges i massmedia.

Genom åren har åtskilligt i Rosengård skildrats nästan alltför positivt, men när kravaller utbryter, bränder anläggs och brandsläckningen hindras av stenkastning vore det konstigt om vi inte skrev.
Debatten fortsatte med en rad exempel på stora problem i Rosengård, så det är knappast utomstående som ska skyllas för all dålig publicitet.
Stadsdelsfullmäktiges ordförande Andreas Konstatinides (S) satte nog fingret på en tydlig punkt när han förklarade att på fyra år flyttade 11 000 från Rosengård - halva stadsdelens befolkning, och 11 000 nya flyttade in, många direkt från utlandet.
Är det då så konstigt att skolorna visar dåliga resultat? Eller att arbetslösa ansamlas när många som får jobb genast flyttar till andra stadsdelar?

Eller att konflikter uppstår när andra länders familjeuppfattning möter en svensk myndighetskultur med krav på anpassning till en mer frigjord individualism.
Det finns många problem på Rosengård, men Rosengård är inte problemet. Och bilden, i alla fall inte mediebilden, är inte orsak till problemen.