Regeringen har inte kommit till skott om den offentliga sektorns organisation, påpekar Sacos samhällspolitiske chef Gunnar Wetterberg i samband med den kommunalekonomiska mässan i Malmö. Skåne och Västra Götaland har fått sina tidigare försök med regional självstyrelse permanentade, och många där ser fram emot att flytta självbestämmandet gränser ytterligare. Men i övrigt har inte mycket hänt med förslagen från Mats Svegfors ansvarskommitté om en regionalisering av Sverige.

Wetterberg ger förstås ett skäl när han påpekar att regeringen varit upptagen av krisen, men han pekar indirekt på att centrala politiker - kanske mest i moderaterna, även om Wetterberg inte säger det rätt ut - inte gärna ser att makten flyttas från Stockholm.

Det är paradoxalt menar Wetterberg, eftersom det är den statliga verksamheten som skadas mest av dagens djungel av olika geografiska indelningar. Nästintill varje statlig myndighet som omfattar hela landet har en egen regionindelning. Om man inte kommer till rätt med det problemet får man helt enkelt inte ut tillräckligt av den offentliga verksamheten.

Framför allt märks det vid stora händelser och naturkatastrofer, Wetterberg nämner stormen Gudrun, då myndigheter skulle behöva samarbeta intimt - men nu har problem på grund av bristande samstämmighet i organisation. Sedan finns överlappande ansvar och andra problem i statsapparaten. Den av Svegfors ledda utredningen pekade tydligt på detta: Det behövs en bättre organisation och ansvarsuppdelning inom det offentliga Sverige.

Den makt som rikspolitikerna tror sig ha i dag är därmed delvis en chimär, de kan inte åstadkomma vad de tror. Och deras inflytande kanske till och med skulle öka om de decentraliserade makt och beslut.

Att sedan starka regioner med folkvalda styrelser har många andra goda skäl för sig gör det än angelägnare att gå vidare med ansvarskommitténs förslag.
Man nådde i utredningen en tämligen klar enighet mellan företrädare för alla partier, det är sorgligt att vissa nu försöker springa ifrån de uppgörelserna.

Det handlar om att sätta helheten före delarna, och inse att en decentraliserad statsstruktur är det bästa sättet att kostnadseffektivt sköta de uppgifter som bara det allmänna kan sköta. Moderaterna har talat mycket om riksintresset kontra särintresset.
I det här fallet borde de inse vad som är det rätta allmänintresset. Och ge upp sitt motstånd. Nästa mandatperiod är det dags att stiga upp från långbänken och komma till skott i regionfrågan.