PLATS FÖR NYA IDÉER. I den blekingska naturen diskuteras hur internet i morgon kommer att se ut. Foto: Peter J Olsson
PLATS FÖR NYA IDÉER. I den blekingska naturen diskuteras hur internet i morgon kommer att se ut. Foto: Peter J Olsson
Peter J Olsson

Framtidens internet tar form

Publicerad
Uppdaterad
Skulle man vara vitsig kan man säga att internet en gång om året tar fysisk form i Sydsverige. Och då på Tjärö i Blekinge skärgård där 400 av de mest involverade i så kallade sociala medier bor i tält på en lerig äng och under några dagar konfererar under fria former.
Kanske är det talande att diskussioner om sociala medier kan föras utan ens elström i boendet. Fast ett kraftfullt trådlöst nätverk över området är förstås ett måste.
Sociala medier på internet handlar ju om bloggar, Facebook, nya Google+, Twitter och en myriad andra interaktiva fält från småbåtsklubbens diskussionsforum till världsomspännande tjänster.
Här samlas alltså 400, de flesta svenskar, som på olika sätt har intressen i branschen: entreprenörer, bloggare, mediefolk, akademiker, småföretagare och studenter. Gamla rävar till webbföretagare och de som vill starta nästa decenniums Skype och Spotify.
Det är ett Malmöinitiativ i grunden: Initiativtagare och de som driver tillställningen är Kristin Heinonen och Tomas Wennström. Men det är också en återkommande konferens som satt Tjärö på kartan och säkert är en tillgång för hela Blekinge.

I Blekinge läns tidning skrev i går ledarskribenten Sylvia Asklöf Fortell:
"Tjärö håller genom Sweden Social Web Camp på att få ett starkt varumärke, långt utanför Blekinges gränser. Hur många midsomrar har jag firat på Tjärö? Gans­ka många. Länge har turistanläggningens öde på ön varit ett spörsmål.
Det här är exakt den här typen av evenemang som Blekinge bör ta vara på, och snabbt som ögat. "
Formerna för konferensen är lika fria och användargenererade som internet i sig. Det handlar om en struktur som fylls av deltagarnas egna presentationer och seminarier. Och sedan hotet om ihållande regn som genom ett trollslag verkar ha försvunnit är alla nöjda och glada - för att inte säja debattglada och nätverksbildande.
Vem vet vilka affärsidéer som här föds eller finner rätt partners?
Men även samhällsproblem, inte minst när det gäller i nternet diskuteras under vissa pass. Till exempel deltog jag i ett som diskuterades om det behövs reglering, statlig eller annan , som garanterar oss tillgång till det innehåll vi väljer att lägga upp på en webbtjänst.

De senaste åren visar ju att inte ens Facebook är så stort att det är omöjligt att det kraschar eller går i konkurs. Ska vi då förlora alla inlägg, postningar, alla familje­bilder vi lagt upp, eller kontaktuppgifterna till våra vänner?
Lite deprimerande var att inte ens i detta sällskap av människor som ju lever på att skapa möjligheter och finna nya affärsmöjligheter på nätet så saknades de som ville ha en statlig reglering. Tanken är då att en social webbtjänst kan vara lika samhällsviktig som ett telekom­företag eller en bank - och därför borde man lagstifta om vissa krav på företagen.
Problemet är ju då att statlig reglering ofta bidragit till krascher. Som finanskrisen 2008 som hade för ­ värrats av att amerikanska staten krävde att "alla skulle få låna till sin bostad". Det är alltså långt ifrån säkert att lagstiftning skulle hjälpa, den kan till och med bli tuvan som stjälper lasset.

Kanske ska det finnas vissa regler. Men då borde man framför allt titta på de mer framgångsrika delarna av svensk lag­reglering av marknaden. Köplagen till exempel, den ger vad som gäller om inget annat avtalas, men är möjlig att omreglera genom avtal. Det kunde man tänka sig som en modell.
Ty internet är, som marknaden, varken något ont eller gott. De ger möjligheter för onda och goda människor att agera, och om man ägnar för mycket kraft åt att i förväg omöjliggöra onda handlingar, så får man inga goda heller.
Peter J Olsson
Peter J Olsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst idag