"Det som bekymrar mig allra mest är att lagstiftningen skett på ett sätt som inte är värdigt Sverige", säger advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och
talar om att lagstiftningsprocessen är
"extremt misskött".
Andra tunga remissinstanser, som tidningsutgivarna och journalistförbundet, avstyrker.
Advokater är rädda för att känsliga samtal ska avlyssnas, präster och läkare undrar om FRA ska sitta och lyssna på samtal mellan dem och deras klienter.
Hårda ord kan man tycka, men nog är det anmärkningsvärt att vi med en lag låter den militära underrättelsetjänsten avlyssna väldigt mycket av det som svenska medborgare kommunicerar över telefon och internet.

Att man dessutom kommer att kunna spara information grundat inte bara på extrema politiska åsikter, utan även religiös åskådning och sexuell läggning, är tämligen pikant.
FRA-lagen är i grunden något som passar i ett helt annat politiskt system än den liberala demokrati Sverige åtminstone borde vara.
Om det ändå hade varit någon nytta med avlyssningen. Det är ganska enkelt att konstatera att vår säkerhet inte kommer att öka ett dugg. FRA får hundratals miljoner i nya anslag och fler anställda, det är den främsta effekten: Att tillfredsställa en växande underrättelsebyråkrati.

Även engagerade försvarspolitiker från allianspartierna förklarar att lagen är politisk, regeringen fick inte visa svaghet eller öppna för misstroendeförklaring. Därför måste den usla lagen röstas igenom till varje pris.
Resultatet blir ett osäkrare och tystare Sverige. Vem vet vem som lyssnar till samtalen. Och, som alla vet, så läcker hemlig information väldigt ofta. Det finns inga säkra system när man väl öppnat för massavlyssning.

Det fanns goda skäl till att den näst senaste borgerliga regeringen under Carl Bildt 1991-94 upphävde det regeringstillstånd som tidigare fanns för avlyssning i kabel.
Frågan är hur dagens avlyssnings- entusiasm stämmer med de förväntningar en borgerlig väljarkår hade när regeringen Reinfeldt röstades fram. Den kan mycket väl bli det som kostar de sista tusen rösterna som behövs för att sitta kvar efter nästa års val - inget motsäger i dag att det blir ytterst jämnt.
Hur det går i morgon är inte avgörande. Röstas den förändrade lagen ner så blir den från förra året gällande.
Det som behövs är att den rivs upp i grunden. FRA-lagen bör få bli en beklaglig parentes i svensk historia.