BEVAKAD ÖVERALLT. Justitieminister Beatrice Ask propsar på fler kameror men frågan är om vårt liv blir mer tryggt och säkert för att alla gator och torg övervakas? Foto: Christer Wahlgren
BEVAKAD ÖVERALLT. Justitieminister Beatrice Ask propsar på fler kameror men frågan är om vårt liv blir mer tryggt och säkert för att alla gator och torg övervakas? Foto: Christer Wahlgren
Peter J Olsson

Den dolda kamerans enögda fanklubb

Publicerad
Uppdaterad
Blir vårt liv säkert och tryggt för att alla gator och torg kameraövervakas? Knappast, mycket lite tyder på det; man kan flytta brottsligheten från en gata till en annan, och man kan sno in de dummaste rånarna någon dag snabbare.
Men mycket mer blir det inte.
Ska valrörelsen bli en kamp om vem som är mest för kameraövervakning så kommer resultatet inte att bli bra.

Det är paradoxalt nog vi som inte har så mycket skumt att dölja som drabbas mest.
Ilmar Reepalu i Malmö har länge drivit kameraövervakning längs stråket Södergatan-Södra Förstadsgatan i Malmö. Stöd har han i Anja Sonessons moderater, så majoriteten är stor.
Domstolarna har dock hittills avvisat propåerna: De planerade kamerorna har inte varit lagliga.
När justitieminister Beatrice Ask besökte Malmö förklarade hon att hon ville göra det enklare, och därmed lagstifta om att öka övervakningssamhället.
Är det då fel med kameror?
Nej inte om de används på rätt sätt. För att skydda specifika objekt, som rånattraktiva affärer är det inget fel. Eller på platser där mycket våld sker regelmässigt som nattklubbsentréer,

Men idén att använda
kameror till exempel för att skapa en fredad gångväg genom city är snarast att tillspilloge kringliggande gator, som riskerar att bli ett laglöst land.
Som domstolarna påpekat är det ju inte den planerade kameraleden som i dag är mest brottsdrabbad. Och kameror skulle förstås ytterligare understryka detta.

Kan man då inte göra något för att öka tryggheten i stadsmiljöer?
Jo, det kan man. Och då talar vi inte enbart om patrullerande poliser. Även om sådana är hundra gånger bättre än alla kameror.
Utan det gäller att skapa en stadsmiljö där människor rör sig och vill vara. Och där det inte finns så många skumma passager och mörka parkstigar där man kan råka illa ut.
Det är liv och rörelse och en levande stadsmiljö som gör susen, många gånger bättre än all världens kameror.
Det är hur vi ska göra upp med decennier av misslyckad stadsplanering och göra staden bättre som borde vara huvudämnet i valdebatten. I det arbetet finns det nog plats för några kameror också, men mest andra åtgärder.
Peter J Olsson
Peter J Olsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag