Håller man en hearing är man förhoppningsvis beredd att lyssna. Så nog finns det skäl att berömma infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd för hon i går avsatte en hel dag för att lyssna på argument för (de flesta) och emot (inte så många) en andra fast förbindelse över Öresund.
Det gäller den så kallade HH-leden mellan Helsingborg och Helsingör.
De jag efteråt talade med var alla nöjda, så även ministern. På frågan vilka nya perspektiv som hearingen gav menade hon att det blivit tydligt att det förutom de lokala transporterna och de från andra delar av Sverige också fanns ett klart intresse att knyta till Norge och Oslo.

Hon menade att hearingen gav en bra sammanfattning och input till den tjänstemannautredning som arbetar med frågan. Slutdatum för denna kommer att skjutas fram från planerade siste juni till slutet av september, bland annat för att ta in resultatet från det i december avslutade IBU-projektet om utveckling i Öresundsområdet och hållbar stadsutveckling.
Allt detta är positivt för den HH-led som förr eller senare måste komma, vilket helst ska bli förr.

Två saker kan väl sägas:
Gods och transportkorridorerna mot Mälardalen och Oslo i all ära, men det riktigt nationalekonomiskt viktiga handlar om den utveckling och tillväxt som kan skapas genom större och mer sammanknutna arbets- och bostadsmarknader.
HH-leden är inte en kostnad som resursmässigt behöver vägas mot andra utgifter. Det är en investering som kommer att bära sig. Konkurrensen handlar om möjligheten att skaffa kapital till denna lönsamma investering, och där finns förstås en viss konkurrens.
Båda dessa punkter talar för en helhetslösning där tunnlar för järnväg och väg byggs i ett sammanhang. Inte minst gäller det möjligheten att ta in amorteringspengarna från resenärerna, järnväg har i dag inte samma betalningsvilja som vägtrafiken.
Lösningen att låta Öresundsbrokonsortiet bygga och driva är ett förslag som bör finnas med.

Det danska intresset är annars tyvärr lite lågt, de har tagit på sig det mesta av Fehmarn bält-förbindelsen och mäktar möjligen inte med mer.
Men Sverige kan väl driva HH-leden ensamt i värsta fall. Att ta risken är inte så dumt när allt talar för att projektet är långsiktigt riktigt lönsamt.