Framtidens utmaningar kräver att alla är med och utvecklar vår välfärdsmodell. Genom utmaningsrätten kan kommuner engagera såväl lokala som sociala entreprenörer och skapa en mångfald av välfärdslösningar.
Utmaningsrätten sprider sig snabbt. Vad vi vet har 36 kommuner infört rätten. Fem av dessa är skånska. Totalt har det inkommit över 200 utmaningar som har bidragit till att utveckla den kommunala verksamheten. Utmaningsrätten öppnar för nytänkande och innovation. Utmaningar har gjort kommuner uppmärksamma på förbättringspotential i den egna verksamheten. Det finns också exempel på utmaningar som har lett till att sociala entreprenörer har tagit över driften av kommunal verksamhet. Det är en utveckling som borde välkomnas av alla landets kommuner.
En vanligt förekommande uppfattning är att kommuner som inför utmaningsrätten lämnar ifrån sig makt, att företag kan lägga bud på vad som helst i kommunerna som då tvingas att konkurrensutsätta. Så är det inte. Utmaningsrätten innebär att en kommun genom politiskt beslut, åtar sig att pröva inkomna förslag på alternativ drift. Endast om kommunen bedömer att verksamheten är lämpad för konkurrensutsättning, inleds ett upphandlingsförfarande. Kontrollen stannar hos kommunen. Men man rullar ut en röd matta för entreprenörer.
Med tanke på vilka utmaningar landets kommuner står inför med en åldrande befolkning och hårdnande global konkurrens, kan man fråga sig hur någon kommun kan ha råd att inte löpande se över sin egen verksamhet. Genom att låta sig utmanas får kommuner ett effektivt kvalitetssäkringssystem nästan helt kostnadsfritt. Inkomna utmaningar prövar verksamheten kontinuerligt. Om den egna verksamheten står sig väl i en jämförelse ska den naturligtvis förbli i egen regi.
En fördel med utmaningsrätten är att kommuner har stor frihet att utforma och kommunicera rätten som man vill. Friheten innebär att man kan informera lokala och sociala entreprenörer om hur de kan bidra till samhällsutvecklingen genom att utmana kommunen och kanske ta över driften där det är lämpligt. Stora bolag klarar av att både utmana och lägga anbud på upphandlingar själva. Små aktörer är ofta ovetande och upplever upphandlingar som allt för komplexa. Genom utmaningsrätten kan kommuner uppmana lokala och sociala entreprenörer att utmana och coacha dem igenom processen fram tills ett upphandlingsförfarande tar vid. Utmaningsrätten öppnar för det nödvändiga nytänkandet och kan bidra till att skapa nya strukturer som uppmuntrar mångfald.
Men utmaningsrätten får inte vara gömd i politiska beslut, så att potentiella utmanare inte ens vet om att kommunen har infört rätten. Så är det tyvärr i en del kommuner. Man måste läsa kommunfullmäktigeprotokoll för att över huvudtaget få reda på att utmaningsrätten är antagen. Utan aktiv och strategisk marknadsföring blir utmaningsrätten en papperstiger i stället för en språngbräda för entreprenörer.
De kommuner som aktivt marknadsför rätten har fått in många utmaningar, vilket också har lett till att sociala entreprenörer har tagit över en del kommunala verksamheter. Hela samhället mår bra av att alla former av entreprenörer blir lite mer utmanande.
STEFAN PERSSON Rhefab PR / utmaningsservice.se
