Peter J Olsson: Avlyssning gör oss inte säkrare

Publicerad
Uppdaterad

Vem hade kunnat tro

att en borgerlig regering skulle innebära en ström av förslag om att öka kontrollen av medborgarna? Som om det inte var nog med det som skedde under tidigare försvarsadvokaten Thomas Bodströms tid som justitieminister. "Bodströmssamhället" blev ju ett begrepp, och många hoppades på en liberalare politik med maktskiftet. Men icke. Alliansregeringen har ju fört fram till och med förslag som den tidigare regeringen tvekade inför, som det nu aktuella att låta den militära underrättelsetjänsten skanna teletrafik och e-post efter vissa nyckel-ord och sedan kontrollera innehållet. Till att börja med handlar det bara om trafik över Sveriges gränser, men det inbegriper ju till exempel alla användare av webbaserad e-post, som hotmail eller yahoo. Märkligt nog hade inte lagrådet några grundläggande invändningar.

Därmed blir det upp till

politikerna att sätta stopp. Riksdagsledamöter från alla regeringspartierna har uttryckt oro, rimligen borde det bli en genomgripande diskussion i riksdagsgrupperna. Så det finns väl en viss möjlighet att förnuftet segrar och man sätter stopp. Redan i regeringen borde det finnas röster mot denna kvalitativa förändring, om de inte tystats av lagrådets utlåtande. Underrättelseorganens spioneri är inte den enda avlyssningsfrågan, det finns även diskussionen om buggning, hemlig avlyssning av annat än telefon. Den är visserligen under samma ordning som telefonavlyssning och riktas i första hand mot misstänkta. Om volymen ökar så blir förstås problemen större med så kallad överskottsinformation eller att andra svenskar drabbas.

Aktuellt är också kravet

att telekommunikationsbolagen ska förbereda och "kostnadsfritt" tillhandahålla avlyssning när polisen så önskar. Det vill säga, det är ingalunda kostnadsfritt för oss abonnenter, vi kommer att få betala med högre abonnemangspriser och dyrare trafikkostnader. Framför allt minskar statens egen kostnad och besvär, vilket säkert kommer att öka användningen. Förutom integritetsaspekten finns förstås rent praktiska invändningar mot massavlyssning: Det är helt enkelt inte effektivt. Det blir ohanterligt att gå igenom och kontrollera mängden information på jakt efter något användbart. Avlyssning i sig är som att hitta en nål i en höstack, massavlyssning ökar bara mängden hö.
Peter J Olsson
Peter J Olsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag