Fenomenet med hjärnans omognad och barn födda i slutet av året, torde dock inte vara förknippat med någon specifik störning i utvecklingen.

För några år sedan, nåddes vi av nyheten att fler barn än tidigare beretts plats i särskolan, utan att ha något konkret förståndshandikapp. Däremot gjordes ingen utredning om vid vilken tid de var födda på året.

Vid samma tid, ifrågasatte framstående barnläkare det faktum att fler barn hamnar inom autismspektrum, trots lindriga avvikelser.

För den som har kunskap om neuropsykiatri, blir det ganska lätt att se ett sammanhang i de senaste årens debatt kring skola, hjärna och utveckling. Många söker efter ett system, men märkligt nog - var för sig. Istället för att se neuropsykiatrin som en enda helhet, läggs tyngdpunkten ofta på de olika deldiagnoserna.

En professor i specialpedagogik med inriktning på synhandikapp och hjärnskada, anser att vi i framtiden borde tala mer i termer av "utvecklingsavvikelse", än att klart särskilja de olika störningarna. Kunde vi tänka så, blev perspektivet annorlunda.

Man bör ju inte heller glömma bort neurologins oändliga mångfald det vill säga att varje hjärna är unik och att en och samma individ kan ha drag av flera diagnoser.

Något som också bör beaktas är att hjärnans mognad i många fall styrs av mer än antalet levnadsdagar. En del barn är särbegåvade, medan andra kan befinna sig i gränslandet till omsorgen, vilket inte behöver ha något samband med tid och kalender. Å andra sidan, kan ett och samma barn vara brådmoget i vissa sammanhang, men underutvecklat i andra avseenden.

Syftet med denna artikel är att på sikt få oss att betrakta neuropsykiatrin med helheten i fokus samt att konstatera att biologisk och kronologisk ålder inte alltid går hand i hand.

MARIA LIESLAND

SRF:s flerhandikappsverksamhet