Sommarens stora Hollywoodproduktion om Batman, eller Läderlappen som han brukade kallas på svenska, kommer förstås alltid att vara förknippad med vansinnesdådet i Aurora, Colorado, där en avhoppad doktorand sköt tiotals besökare och dödade minst tolv av dem.
Om de första uppgifterna att han inspirerats av karaktärer i filmerna stämmer, så kan det förstås tjäna som eftertanke för vad våld i populärkultur och underhållning kan bidra till. Precis som dådet redan används i debatten för och emot strängare vapenlagar.
Ansvaret för suggestiva våldsskildringar och deras effekter är i alla fall säkert övervärderat.
Batmankaraktären är visserligen ganska mörk, inte minst som den framställs i de tre senaste filmerna av Christopher Nolan med inspriration från Frank Millers serieversion. Den aktuella med titeln The Dark Knight Rises - Den mörka riddaren reser sig, eller stiger. Den maskerade hämnaren och upprätthållaren av rättvisan har sin drivkraft i ilska och hat efter att hans föräldrar en gång dödades av brottslingar.
Samtidigt är Batman en superhjälte som undviker eldvapen - i alla fall mot människor - och förlitar sig på knytnävar och allehanda tekniska finurligheter i James Bond-klass.
Med höjdpunkt i 60-talets tv-serie var det snarast en komisk deckare. Vilket ändrats nu när karaktären har gått tillbaka mot rötterna i serien från 1939.
Skurkarna är dock de mest destruktiva och mörka - inte minst i den senaste. Och där kan förstås hittas förebilder för den som redan hamnat i någon sorts psykisk låsning. Vilket säkert alla massmördare har i någon mån, och inte minst de som bara tycks vara ute efter den meningslösa förstörelsen.
Så, Batman och andra filmer med förstörelse och mörka figurer kan knappast lastas för massmord. Inte heller datorspel eller fysiska rollspel, som också varit populära mål för debatt och kritik.
Ännu mindre när massmorden blir grund för en komisk eller satirisk skildring som i filmen God Bless America från förra året, där ett osannolikt par av en äldre försäkringssäljare och en tonårsflicka ger sig ut på mördarturné i någon sorts reaktion på hur USA:s kultur förfallit genom dokusåpor, pratradio och populärkultur. Och i sammanhanget både avrättar tonåringar i en biosalong och en konservativ radiovärd - och otaliga andra.
Möjligen skulle man kunna hävda att det finns en klangbotten i USA för denna typ av filmer. Vilket möjligen påverkar även galningar.
Batmanfilmer ingår mer i en slags myter som är gemensamma för mänskligheten genom årtusendena: godhetens kamp mot en ondska som är så monumental att den hotar att förgöra alla inklusive de onda.
Men i de myterna avspeglas sedan aktuella samhällsfenomen när de i skilda tider kommer till uttryck på olika sätt.
Det är fullt möjligt att se vissa delar av den senaste Batmanfilmen som kommentar till vad som händer just nu. Som att ondskan och anarkismen hos skurken döljs med ett propagandistiskt utfall mot "de rika" och en önskan att överlämna makten till folket, allt i en viss efterapning av ryska revolutionen inklusive gapande folkdomstolar och summariska dödsdomar. I USA har en viss likhet med Ockupera Wall Street-rörelsen noterats, skadeglatt till höger och upprört till vänster.
Att sedan annat i filmen kan ses som en kritik mot att man ger upp rättsstaten och rättvisans krav för att kunna bekämpa de onda slår numera rätt lika mot Bush och Obama: Bush fyllde Guantanamo. Obama har inte stängt det och undviker nu att ta nya fångar genom att lönnmörda potentiella hot i stället för att gripa dem.
Avsiktliga budskap eller ej, mytiska filmer tolkas lätt på det sättet. Och det är storheten i mytologin.
politisk redaktör
28.07.2012