Studenter i Malmö, alltför få - alla förbättringar är välkomna, till ­exempel sponsrad läxhjälp. Foto: Ulf Ryd
Studenter i Malmö, alltför få - alla förbättringar är välkomna, till ­exempel sponsrad läxhjälp. Foto: Ulf Ryd

Ljusnande framtid med läxhjälpare

Publicerad

"Det här är inget tomteblossprojekt", försäkrade Maria Arneng när hon i måndags blickade ut över ett antal inbjudna och presumtiva sponsorer hemma hos landshövding Göran Tunhammar i Malmöresidenset.

Stiftelsen Läxhjälpen arbetar med full kraft sedan 2008 med att ge läxhjälp och stöd åt begåvade men struliga niondeklassare i Göteborg och Stockholm så de får gymnasiebehörighet. Nu står niondeklassare i Malmö på tur för samma sak.

Satsningen är särskilt välkommen här nere där i snitt var fjärde niondeklassare saknar gymnasiebehörighet och där Malmö därmed utmärker sig som sämst bland Sveriges storstadsregioner. På en del skolor misslyckas uppåt 60 procent av niorna. Trots att staten och Malmö sköt till 148 miljoner kronor för några år sedan för att få upp betygen i problemskolorna var de positiva effekterna så små att de inte ens var mätbara.

Men organiserad läxhjälp är väl egentligen inget nytt? Nej, men skillnaden är hur det utformas.

Den här bygger på att varje avlönad läxhjälpande högskoleelev personligen ansvarar för att maximalt fem niondeklassare ska nå gymnasiebehörighet. Det är skolan och inte stiftelsen som bestämmer vilka som får erbjudandet och självklart är det gratis för eleven.

Läxhjälparen förbinder sig att jobba under två pass/tre timmar i veckan mot en fast timlön på 120 kronor. Många av dem har för övrigt själva gått på just den skolan där de stöttar och blir därför levande förebilder på att det går att förverkliga drömmar och skapa framtidstro.

I Stockholm är nu ungefär 100 läxhjälpare i full gång med att sporra nära 500 niondeklassare på 13 skolor att få godkänt i kärnämnena och därmed gymnasie­behörighet. I Göteborg rör det sig om fem skolor.

Vad beträffar Malmö vet man ännu inte hur många elever det blir. Men helt klart krävs det en stor insats. Förhoppningsvis blir sponsorerna många och inser vikten av att få en välutbildad och motiverad framtida arbetskraft i staden.

Full sponsring innebär en satsning på 5 000 kronor per elev och termin. Och full återkoppling avseende hur studierna går, ­ garanteras. Eleven å sin sida undertecknar ett kontrakt och förbinder sig att följa närvaro- och studiereglerna. Annars åker man ut.

Det mest påtagliga resultatet av Läxhjälpen är så klart att den slumrande livsaptiten väcks till liv hos så många. Och insikten av att: kan min läxhjälpare studera på universitetet och få en spännande framtid så kan väl jag.

Utvärderingar av projektet i Stockholm visar att alla deltagande elever höjde sina betyg under läsåret 2010/2011. I snitt i fem ämnen, men det finns flera exempel på så många som tolv ämnen. Skolor som tidigare bara legat på 50-60 procents gymnasiebehörighet bland niorna, har ökat till 88 procent. Lärarna vittnar om ökat självförtroende, mindre skolk och en ökad motivation.

Kanske det finns en och annan styrande lokal ­ politiker i Malmö och en och annan rektor som tycker det känns lite pinsamt att öppna upp skolor för privata sponsorer eftersom det outtalat blir ett erkännande att man inte klarar av uppgiften själv.

Men en sådan reaktion är sandlådebarnslig. För visst måste tilltufsad egenprestige få stå tillbaka för skapandet av självsäkra niondeklassare med bärande framtidsvingar.

Hittills har Stiftelsen Läxhjälpen hållit vad den lovat - "Det här är inget tomtebloss-projekt". Det ska det inte bli i Malmö heller.

Jan-Olof Bengtsson
Jan-Olof Bengtsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag