Rekryteringen till vårt nya yrkesförsvar går alldeles förträffligt. Så lyder den officiella sanningen. Sten Tolgfors upprepar den ständigt i tal, blogginlägg och debattartiklar. Men solskenshistorien har tyvärr ganska lite med verklighetens personalförsörjning att göra.
Försvarsministern skryter framför allt om att det är så många som söker varje tjänst. Att det är ett dåligt mått på framgång blir väldigt tydligt i statistiken över de första kullarna yrkessoldater, där var fjärde hoppade av i förtid enligt Svenska Dagbladet. Hur många av de som anställdes kommer att fullfölja de sex år av tjänstgöring som försvaret räknar med? Ganska få, finns det anledning att befara.
I uppenbar desperation vill nu Försvarsmakten sänka kraven på rekryterna. Man vill slopa de måttliga utbildningskraven som innebär att man ska ha godkänt i svenska, engelska, matte och samhällskunskap på gymnasiets mest grundläggande nivå. Det ska i stället räcka att ha genomgått högstadiet.

Ett försvar som rekryterar sina soldater bland skolavhoppare är väldigt långt ifrån den vision som Sten Tolgfors och regeringen har målat upp. Så sent som i december bloggade försvarsministern om hur viktiga utbildningskraven är.
Ett viktigt argument för slopandet av värnplikten har varit att ett modernt försvar - med utlandsinsatser och högteknologiska vapen - kräver högre kompetens av soldaterna. Att få godkänt i fyra gymnasieämnen på grundläggande nivå är inget överväldigande krav.
Försvarets jakt efter skolavhoppare hade kanske varit strategisk rimlig för 100 år sedan, när en armé behövde fylla fronten med kanonmat. I dag är det vansinne. En soldat som ska samarbeta med utländska styrkor och sätta sig in i komplicerade internationella regelverk måste givetvis kunna åtminstone grundläggande engelska. Det är också rimligt att soldater kan läsa koordinater och i alla fall vet lite grann om hur den stat de ska skydda med sina liv fungerar.

Soldatjobbet är dåligt betalt, tidsbegränsat och farligt. För att försvaret ska kunna locka dugliga ungdomar till ett arbete med sådana villkor krävs sötare morötter. Lönerna måste höjas och försvaret borde även hitta andra incitament. Rekryternas utbildning bör anpassas efter den civila arbetsmarknadens efterfrågan, så att militärtjänstgöringen blir långsiktigt lönsam.
I stället för att sänka kraven borde Försvarsmakten anstränga sig för att bli en så attraktiv arbetsgivare att de kan rekrytera de allra bästa.