Malmös problem hänger väldigt mycket samman med problemen i Malmös skolor. Allt från utanförskap till integrationens svårigheter blir tydliga i skolsystemet.

En stad som folk förr flyttade till för att ge barnen och sig själva en bra utbildning ser i dag en flykt av samma anledningar.

Fortfarande finns bra skolor, även kommunala, i Malmö. Men det finns också mycket dåliga skolor, ofta kommunala.

Det räcker att läsa resultatet av den granskning som skolinspektionen gjorde av Malmö under 2010 och 2011 för att inse att något är i grunden fel.

Man behöver inte instämma i skolinspektionens värderingsgrund eller vartenda ord i utvärderingarna för att inse att något behöver göras.

Men vad? Det finns det inga tydliga idéer om. Det är lika tydligt.

I går i Sydsvenskan uttalade sig en rektor och en lärare för ett bussningsprogram där man med tvång skulle blanda elever från olika stadsdelar i alla skolor i hopp om att på så sätt få mer integration.

En lärare i Limhamn talade till och med i rastermer och oroade sig för en "homogen, vit, skola" - men det var väl förhoppningsvis ett övertramp i hastigt mod.

Och att tvångsbussning skulle vara ett bra instrument är en feltanke av stora mått. Vad som behövs är större valfrihet och ett ökat engagemang från elever och föräldrar.

Möjligheten att konkurrera om platser via betyg har ju öppnat möjligheter även för dem från grundskolor som fungerar sämre.

Tvång är inte bra, men däremot är det bra om skolan ställer krav och ger fasta strukturer. Krav på kunskaper och social anpassning, samt bereder möjlighet till att kompensera sämre bakgrundskunskaper - under lovet nu finns det på minst någon skola ferieskola i matematik. Och säkert kan till exempel organiserad läxläsning i skolan vara ett bra stöd.

Valfriheten att välja måste vara reell. Därför är det faktiskt ett bra förslag att ge alla elever rätt till bussresor till en vald skola, och till aktiviteter i samband med detta. Visserligen hävdade en annan kommunal handläggare tidigare i veckan att resor till andra skolor än de närmaste var "onödiga" och borde begränsas - men rörlighet är faktiskt något bra.

Skolan ska inte kvotera eller bussa, skolan ska ställa krav och ge stöd - lika för alla; och bara ta hänsyn till vad eleverna presterar, inte till deras bakgrund.

Så har de skolsystem i världen som verkat bäst fungerat. Vi behöver en färgblind skola.