Introduktionsföreläsningar, insparksvecka och desperat bostadsjakt. I veckan startade höstterminen på Sveriges universitet och högskolor och allt är precis som vanligt.

Det är inte alltid så lätt att vara student. En av de bästa tiderna i livet för många, men lik väl ska studierna skötas, det sociala livet upprätthållas men inte överdrivas, de allt för få slantarna vridas och vändas. Dessutom är det ofta första anhalten utanför föräldrahemmets trygga väggar med allt vad det innebär av omställning och plötsligt ansvar. En osäker boendesituation är en stressfaktor och riskerar att inverka på studierna. Tentaångesten brukar vara nattsvart nog utan att dessutom behöva jaga runt efter någonstans att sova eftersom andrahandskontraktet håller på att gå ut.

Visserligen lättar det mot horisonten, årskullarna blir mindre och det minskade söktrycket gymnasierna börjar märka av kommer naturligtvis även påverka högskolorna om några år. Men så desperat som bostadsbristen länge har varit så kommer eventuellt överskott av studentrum dröja.

Och det finns andra som behöver tak över huvudet. Fler studenter i studentrum borde innebära fler lediga bostäder i det vanliga beståndet, för någonstans bor ju de flesta redan nu. Om än ofta dyrare än vad som är riktigt rimligt med hänsyn till tillgångarna. För pris är en faktor. Studentekonomin är ökänt knapp och många bor hellre lite enklare för att ha råd med annat. Det handlar ju trots allt bara om några år.

Så varför möjliggör man inte just det? Små, enkla bostäder med rimlig hyra. Alternativa lösningar på ett akut och påtagligt problem. För här ställer den berömda standarden mest till det. 25 kvadrat är onödigt stort för de flesta studenter, och blir alldeles för dyrt. De flesta korridorrum och så kallade studentettor i det nuvarande beståndet, byggt under sextio- och sjuttiotalet, är mellan sexton och nitton kvadrat. Och det har ju gått ganska bra hittills.

I Lund prövas minilägenheter som lösning, kontraktet på en stuga på 8,8 kvadratmeter lottades ut bland intresserade studenter och nu bor 21-åriga Madeleine Forsberg där för att utvärdera. Det låter litet, men enligt uppgift får det mesta faktiskt plats med lite planering. Därutöver byggs det modulhus i anslutning till LTH. Lätta att lyfta bort om studentunderlaget nu skulle svika i framtiden.

I både Malmö och Lund finns underutnyttjade vindsutrymmen som skulle kunna byggas om till bostäder, om det inte vore för att kravet att hissen ska gå ända upp fördyrar byggandet bortom lönsamhetens gräns. Dessutom för­svåras möjligheten att få bygglov ofta av att nya vinds­fönster måste tas upp och förändrar fasadens utseende.

Andrahandsuthyrning må vara en tillfällig lösning men en omedelbar sådan, vilket ibland kan vara gott nog. Dagens studenter ska inte behöva hållas gisslan i den partipolitiska debatten. Att oppositionen planerar att rösta emot liberaliseringen av andrahandsmarknaden som regeringen föreslagit framstår mot den bakgrunden närmast obegripligt.

Kanske är det dags att sluta leta efter en enda universallösning och pröva sig fram med de medel som finns till buds? Många rum små bildar snart ett stort hyres­bestånd. Underlätta exprimentlustan!

Amanda Wollstad