En bild på kartan räcker för att se Karlskronas strategiska läge i södra Östersjön. Det är lätt att förstå varför Karl XI valde denna plats när flottans högkvarter skulle flyttas från den mer isfyllda Stockholms skärgård:
Det svenska stormaktsimperiet behövde säkra havslederna. Och samma strategiska läge har gällt under mer än trehundra år. Hotet i dag upplevs kanske inte som lika akut som när Östersjön för 23 år sedan var ingenmansland mot en expansiv och totalitär kommunistisk supermakt, men det finns å andra sidan en allt växande sjöfart.
Det är inte mer än rätt att här för 23:e gången nu avhölls Pax Balticakonferensen om säkerhet och samarbete i Östersjöområdet. Det är ett av flera bra exempel på att städer i södra Sverige etablerat sig inom viktiga fält. Störst av alla kanske Europadagarna i Hässleholm.
Men också Pax Baltica i Karlskrona.
Upplägget är delvis detsamma med offentliga föreläsningar under en dag då alla intresserade kan ta del av ett eller flera föredrag. Men Pax Baltica har också en serie seminarier på Kungsholms fort i inloppet till Karlskrona.
I år var temat bredare, det handlade om de allt större förändringarna i världen - inte minst understrukit av den europeiska krisen, som ju också är en global. Men även hur det internetberoende samhället ger möjligheter, men också säkerhetshot.
Från närområdet kom en intressant beskrivning av ett lettiskt e-demokratiprojekt: Kristofs Blaus och Janis Erts berättade om hur man skapar medborgardemokrati på nätet. De har skapat ett instrument för att samla in - faktiskt också kvalitetssäkra - och vidarebefordra medborgarförslag till beslutande församlingar. Och har faktiskt i några fall lett till förändrad lagstiftning.
Initiativet - som hittas på http://manabalss.lv/ - är intressant. Och det är kanske lätt att förstå att sådana idéer slår i de baltiska staterna med deras ganska röriga politiska system och relativt låga auktoritet för de politiska partierna. Samt deras historia som sovjetiska kolonier.
En annan seminarielinje handlade om svenska myndigheters krisinformation och hur den sker på bästa möjliga sätt. Fortfarande har många inte fullt ut dragit nytta av de möjligheter som internet ger, med interaktivitet och så kallade sociala medier. Och samtidigt som internet snabbt kan ge fyllig information - vad händer när internet slås ut i samband med strömavbrott?
Även om mobiltelefoni fungerar så tas ofta internettrafiken ner när sändarna går på reservström. Och då återstår till exempel radio som informationskanal, om man har batteridrivna sådana hemma. Och tv finns det få batteridrivna alls. Signalsystemen med siren för "viktigt meddelande till allmänheten" tycks rustas ned, de testas inte lika ofta längre. Och vet "allmänheten" vad signalerna betyder".
Å andra sidan fungerar det utmärkt ibland. Halmstad visade framfötterna för inte länge sedan i samband med branden i hamnen med de giftiga rökgaser som spreds. Men då fungerade internet.
I jämförelse med detta var det nästan lugnande att höra journalistveteranen Rolf Gustavsson tala om kris och demokrati i Europa. Även om de problemen kommer att prägla samhällsutvecklingen minst i något decennium framöver.
Världen blir allt mer global. Och Östersjön är efter järnridåns upphissande åter den förenande länk som innanhavet varit genom årtusendena. Men ännu finns inte de gemensamma mänskliga kontakterna fullt ut. Kan man hoppas på att Pax Baltica fortsätter att bredda deltagandet från andra sidan Östersjön?