1982 gick det 7,5 sökande på varje utbildningsplats. I dag handlar det om 1,2 per plats. Alla kommer således in. För många är det dessutom andra- eller tredjealternativ eftersom betygen inte räckte till något annat. För att göra siffrorna ännu dystrare så hoppar var femte lärarkandidat av utbildningen varav hälften utgörs av bristkönet män.

Elakt och provokativt kan man säga att lärarhögskolorna blivit uppsamlingsarenor och avstjälpningsplatser för många studenter med dåliga betyg och kvaddade egon, men där många inte ens pallar med den utbildningen heller, trots att kraven sänkts.

Man brukar säga att en lärare har världens viktigaste yrke. Så varför detta ointresse i Sverige där alarmerande 12 procent av alla grundskoleelever har så taskiga betyg att de m inte orkar in i gymnasiet?

Ja, en förklaring är naturligtvis en artikel som den här. Grå, alarmerande och som blir ytterligare en beståndsdel i en slags självuppfyllande profetia att vår skola är till råttorna. Men varför ägna sig åt snällism och kosmetik när bristerna är så uppenbara?

Och så klart tiotusenkronorsfrågan om lönerna är låga eftersom urvalet är så skralt? Eller om urvalet är skralt eftersom lönerna är låga? Mätningar från SCB visar en lärarbrist på så där 43 000 inom sju-åtta år.

För några år sedan rapporterades det att många lärarkandidater inte får lära sig att sätta betyg - med berättigad uppståndelse. I tisdags rapporterade SVT om att nästan var femte student vid lärarhögskolan i Malmö har läs- och skrivsvårigheter - (50 studenter i en grupp på 300). Måste väl rent objektivt innebära att det blir tuffare för den läraren att lära ut eftersom han/hon haft svårare att lära in. Så trots all klädsam empati och tolerans går det inte att blunda när praktikperioden börjar.

Högre elevresultat i den svenska skolan kräver högre kvalitet på lärarutbildningen, upprepar ansvarige ministern Jan Björklund. Så är det. Även om föräldraengagemanget är viktigt.

Lärarna måste återta sin status i samhället och bemötas med den respekt yrkeskåren hade för inte så där väldigt länge sedan. Det sker genom att utbildningen blir så vass och krävande att bara de bästa klarar av den. Att ansökningskraven utgör ett triumferande nålsöga för dem som lyckas.

Därför planeras nu en elitutbildning för de mest begåvade lärarstudenterna genom att öppna en konkurrerande lärarhögskola i privat regi. Svenskt Näringsliv är med och satsar pengar. Ansökan ska ligga på regeringens skrivbord redan vid årsskiftet. Och säg den politiker som skulle våga motarbeta ambitionerna att höja kunskapsnivån i skolan. För övrigt inte märkligare än att ärevördiga Handelshögskolan i Stockholm ju till största delen är privatfinansierad.

Vill samhället och näringslivet ha välutbildade och konkurrenskraftiga anställda på en global arena måste de satsa på lärarkåren genom att erbjuda löner som vida överstiger dagens kommunala snålhet. Våra lärarfack kräver på lite sikt 10 000 kronor mer i månaden för att motverka det märkliga i att civilingenjörens begynnelselön i dag motsvarar gymnasielärarens slutlön. Svenska gymnasielärarlöner ligger bland de lägsta i hela OECD och så där 150 000 kronor under de danska.

Den onda cirkeln måste brytas och söktrycket öka. I dag fylls knappt utbildningsplatserna. I Finland nobbas nio av tio sökande.

Jakten på våra lärares förlorade status är en av framtidens viktigaste frågor.

22.07.2012

Ointresserade. Läraryrket sjunker i popularitet. Vad kan man göra för att vända trenden? Man brukar säga att en lärare har världens viktigaste yrke , så varför detta ointresse?