Läxhjälp. Vem vill inte ha hjälp med läxorna. Foto: SARA PETTERSSON
Läxhjälp. Vem vill inte ha hjälp med läxorna.  Foto: SARA PETTERSSON

Ledare: Inget fult med läxhjälp

Publicerad

När det uppstår osäkerhet och förtroendebrist från allmänhetens sida om samhällets förträfflighet, är marknadskrafterna inte sena att erbjuda lösningar. Alla dessa hundratusentals människor som tecknat privata sjukförsäkringar, är utmärkta exempel på detta.

Nu är ideologiska vågor i svallning igen eftersom föräldrar med skolbarn som vill ha ut mer från skolan, från årsskiftet kan köpa skattefinansierad läxhjälp inom ramen för rutavdraget. Anders Borg har avsatt tio miljoner kronor för 2013. Den årliga totalen för rutavdraget är 1,2 miljarder kronor. Så summan är liten, och dessutom utspridd över våra 290 kommuner. Men symboliken stor.

Helt klart finns det en marknad för det här. Klickar man runt på nätet erbjuder nu företag läxhjälp med "klippkort". För tio timmar blir paketpriset 3 000 kronor, rutavdraget inräknat. Eftersom paketet kan omfatta upp till tre elever blir det i bästa fall ungefär en hundring i timmen per elev.

Så är det rätt att föräldrar kan köpa läxhjälp åt sina barn eftersom de tycker att kvaliteten på undervisningen på skolan är för dålig? Alla familjer har ju inte råd.

I ett strikt solidaritetsperspektiv kanske man kan haka upp sig. Men bara ett ögonblick. För vem har rätt att ifrågasätta en förälders engagemang i sitt barns skolgång och utveckling med skattefinansierad läxhjälp, när den nu finns? Ska man avstå?

Rossana Dinamarca, vänsterpartiets skolpolitiska talesperson, tycker förslaget är "vidrigt" och "snuskigt". Hon vill för övrigt sedan tidigare totalförbjuda hemläxor. Vilket väl säger en hel del om den egna bilden av våra elevers globala konkurrenskraft?

När jämlikhetsivern övergår i hysteri där ingen/inget tillåts sticka ut blir det också lätt ett konformistiskt och nivellerat samhälle vars enda drivkraft tycks vara att hålla tillbaka. Och fördela enligt principen "lika lite till alla".

Det är en bra ambition att elever ska lära sig lika mycket. Men att en del kritiker hellre ser till kollektivet än individen för inte mycket framåt. För med veklighetens globala och gränslösa arbetsmarknad där ute kommer den som saknar kunskaper och framåtanda inte särskilt långt.

Visst är det säkert som så att rutavdrag för läxhjälp gynnar många starka och motiverade elever. Men vem har samvete att hålla dem tillbaka bara för att inte alla är det?

Redan i dag finns gratis läxhjälp till högstadieelever i bland annat Malmö genom stiftelsen Läxhjälpen som finanserar verksamheten genom donationer från företag. Det är bra. Och gärna mer av det slaget. Men det ena måste inte utesluta det andra.

Läxhjälparna är för övrigt oftast extraknäckande högskoleelever, bara så där sex-sju år äldre än eleverna de ska hjälpa till förståelse. Förhoppningsvis ses också läxhjälparen som förebild och inspiratör, att det lönar sig att plugga och anstränga sig för att uppfylla drömmar och blicka mot framtiden.

Målet för vår demokratiska skola är ju att alla elever, oberoende av bakgrund, ska få en likvärdig utbildning och därmed lika chanser på livets arena. Men olika förutsättningar och olika grader av engagemang gör detta snarare till en vacker vision än trovärdig verklighet.

Kritiker förfasar sig redan över att läxhjälpen blivit en mångmiljonbransch. Men stanna då upp och ställ er frågan: Varför?

Jo, för att skolan inte håller kvalitetsmålen.

Att som förälder stödja sitt eget barns studieambitioner med alla erbjudna verktyg, kan inte och får inte, ses som ett hot mot andra.

 

Jan-Olof Bengtsson
Jan-Olof Bengtsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag