Stora skatteavdrag på upp till 70 000 per år och anställd under sju år, det är förslagen i utredningen om nystartszoner som nu är färdig. Regeringen beställde utredningen förra gången och det står klart att zonerna är en intressant möjlighet.

Det handlar då om områden med stort utanförskap, till exempel kända delar i storstadsområdena.

Utredningen kommer fram till att lättnader för företag i sådana frizoner kan förenas med grundlag och EU-rätt, och visar hur reglerna kan utformas - bland annat när andra stöd ges i kombination, till exempel nystartsjobb.

Bör de då införas? Erfarenheterna från andra länder är inga entydiga succéer. Men positiva effekter är väl kända.

I princip ska regler för beskattning och villkor för företagande vara så enkla och likformiga som möjligt.

Men samtidigt kan man inte blunda för att det finns en rad områden i landet där utvecklingen inte går åt rätt håll utan snarare åt det sämre. Ett av skälen är att det sker en utsortering där de som får jobb tenderar att flytta så snart som möjligt - andelen i utanförskap kan då öka hela tiden vilket snabbar på utsorteringen.

Sådana här stöd till företagande kan då bidra till att delvis bryta den utvecklingen.

Ensamt löser det inte problemet. Därtill behövs trygghet på gatorna, bra skolor och en förnyad stads ­ planering där det ges plats för levande affärsverksamhet.

Det finns skäl att anta att nystartszoner kan göra nytta - och varför då inte pröva dem? Det är ju inte så att det finns en lång rad andra lösningar på lager att ta till i övrigt.

Hellre än bidrag så är skattelättnader ett mer sympatiskt sätt.

Att sedan alla växande företag bör ha goda villkor, rimliga skatter och låga krav på byråkrati är inte något argument emot.

Möjligen finns det en risk att vi får entreprenörer som mer letar bidrag än kunder. Men den risken finns redan med alla existerande stödformer - till områden, till företag och till personer i utanförskap.

Socialdemokraterna i Malmö går ut och gör ner utredningens förslag och vill tacka nej till att få del av frizonerna. Det är tyvärr bara ett exempel på idélösheten i Malmö stadshus när det gäller problemområdena. Och där haveriet för de kommunala skolorna är det mest uttalade misslyckandet.

Självfallet borde frizonerna, om de ska prövas, testas i Malmö. Bättre laboratorium är svårt att hitta.