I februari i år genomförde den regimkritiska performancegruppen Pussy Riot en aktion i Kristi Frälsarkate­dralen i Moskva.

Sedan dess sitter tre av gruppens medlemmar häktade i väntan på rättegång efter anklagelser om ­huliganism. Om de döms riskerar de sjuåriga fängelsestraff.

Såväl Amnesty International som Human Rights Watch har protesterat mot häktningen, som de med rätta anser är politiskt motiverad. Pussy Riots jurister har också anmält häktningen till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Återigen sköljer stanken från den ryska rättsstaten över världen. Listan över övergrepp är lång, och blir allt längre. Ett av de mest iögonfallande exemplen på senare år är fallet med den ryske juristen Sergej Magnitskij.

Efter att ha avslöjat ett skattesvindleri med för­greningar ända upp i den ryska statsapparaten häktades Magnitskij på falska grunder. Drygt ett år senare avled han i fängelset till följd av upprepade, tortyrliknande övergrepp.

Efterspelet till Magnitskijs död är en mardröms­historia. Ingen högt uppsatt person har hittills ställts ­ till svars. I stället har brottsundersökningen mot den avlidne juristen återupptagits postumt.

Såväl fallet Sergej Magnitskij som Pussy Riot-fallet vittnar om en rysk rättsapparat dränerad på rättvisa. Ett korrumperat rättssystem där oppositionella arresteras på godtyckliga grunder och lag och rätt mest fungerar som makthavarnas medel för att hålla befolkningen stången.

Samtidigt pekar allt mer på att missnöjet med Vladimir Putins regim växer såväl i Ryssland som internationellt. Inte minst aktiviteten på sociala medier medvetandegör i realtid en hel värld om de övergrepp som äger rum under den gamle KGB-agenten i Moskva.

I fallet Sergej Magnitskij har omvärlden uppmärk­sammats sedan hans arbetsgivare Firestone Duncan och Hermitage granskat omständigheterna kring hans död och krävt postum upprättelse för sin medarbetare.

Med anledning av deras ihärdiga kamp godkände USA:s senat i juni "The Magnitsky Act", en lag som ska hindra ryska tjänstemän som kränkt mänskliga rättigheter från att besöka USA.

Liknande krav har ställts på flera regeringar runtom i världen. I Sverige har till exempel 59 riksdagsleda­möter från sju olika partier krävt att regeringen tar initiativ till sanktioner mot samtliga ryska tjänstemän på den så kallade Magnitskij-listan.

Det är en god början.

Regeringar i demokratiska länder har en skyldighet att protestera mot Putin-regimens iögonfallande övergrepp mot mänskliga fri- och rättigheter.

Till att börja med bör man komma ihåg att tre unga ­kvinnor just nu sitter häktade i Moskva. Deras brott: De vågade höja sina röster mot en alltigenom korrupt regim.

Att glömma dem är i förlängningen att glömma Sergej Magnitskij och alla andra som i värsta fall offrat sina liv i tron på någonting så grundläggande, men i Ryssland alltmer sällsynt, som rättvisa.