Omistlig. I dag fyller Öresundsbron 15 år - grattis. Foto: Tomas Leprince

Omistlig. I dag fyller Öresundsbron 15 år - grattis.

 Foto: Tomas Leprince

Ledare: Ett trefaldigt leve för bron!

Publicerad

1 juli 2000. Drottning Margrethe av Danmark hälsar på sin kusin kung Carl Gustaf av Sverige på den bro som invigs och utgör den första fasta förbindelsen mellan länderna. För Öresundsregionen inleds en ny era.

I dag är Öresundsbron en omistlig del av Malmös och Skånes självbild, men det var i det längsta osäkert om den skulle komma att byggas. Invändningarna var många och varierande: Utsläppen skulle öka med biltrafiken, fisken och bottenmiljön skulle påverkas negativt av bropelarna och främmande arter skulle ha lättare att ta sig in och ta över i Östersjön.

Andra invändningar nämndes sällan i klarspråk men var inte mindre uppenbara för det. Det fanns de i Helsingborg som inte var förtjusta i tanken på att framtiden inte låg i utökad färjetrafik, och de i Stockholm som inte gillade tanken på en maktförskjutning till Sydsveriges fördel.

 

Till slut blev det som bekant ändå en bro, och i dag är de få som erkänner sitt hårdnackade motstånd. Många av farhågorna kom på skam, andra infriades till del. Bron med sina musselbeklädda pelare och det artificiella rev som anlades i samband med byggnationen har gjort Öresund friskare. I takt med att bilarna blivit miljövänligare och tågpendlingen ökat har utsläppen snarare minskat, trots att betydligt fler nu reser över sundet än vad färjorna någonsin tog. Även om det kanske skett en viss maktförskjutning från Stockholm är det nog snarare att räkna på pluskontot.

Färjetrafiken från Helsingborg har minskat, och även om staden är långt ifrån så utarmad som olyckskorparna varnade för är det möjligt att den varit än mer blomstrande om färjelinjen fortfarande varit den huvudsakliga knutpunkten mellan länderna. Men regionen som helhet har gynnats av att fler reser obehindrat över gränsen och svaret på Helsingborgs böner är måhända snarare mer rörelse än mindre - ytterligare en fast förbindelse, den här gången under vattnet.

Tyvärr har inte heller alla förhoppningar infriats. Öresundsintegrationen har kommit av sig, inte minst sedan finanskrisen 2007-2008. Intresset för att pendla över sundet är nu nere på samma nivåer som det var kring brons invigning, enligt Öresundskommittén. Svenska ungdomar kan inte bara åka över bron och få ett jobb samma eftermiddag, och valutakurserna gör att det inte längre är lika fördelaktigt för danskarna att bosätta sig i Sverige.

 

Men ekonomiska cykler är svåra att helt undkomma och den danska ekonomin håller på att återhämta sig, med stärkt arbetsmarknad som följd. Värre är det då med de byråkratiska gränserna, som tycks lika rigida som för femton år sedan.

Att navigera mellan dubbla skatte- och välfärdssystem är en vandring på slak lina, och när myndigheterna inte kan komma överens är det de enskilda pendlarna som kommer i kläm. Det ska till en rejäl vinst för individen för att det ska vara värt att riskera A-kassa och barnbidrag genom att pröva lyckan på andra sidan sundet, en chansning knappt värd att ta för den om är etablerad på arbetsmarknaden eller i trygghetssystemet.

Och det är, till skillnad från globala konjunkturcykler, någonting våra lokala och nationella beslutsfattare kan och bör göra någonting åt.

Ett trefaldigt leve för bron!

Amanda Wollstad
Amanda Wollstad

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag