Alla sätt är bra utom de dåliga, brukar det heta. Och här under Almedalsveckan kan man få se både det ena och det andra. VArs och ens smak få väl avgöra om det är en bra idé av delar av den skånska representationen klär sig i skyddshjälmar och tar ett symboliskt spadtag för tunneln!

Øresind Circle Line är dessutom slagordet med en logga som för tankarna till London.

Fånigt? Ja, lite, men en riktigt god sak. En andra förbindelse över Öresund kommer att behövas, och den "planerade" starten vid 1 januari 2030 är egentligen några år för sent. Och med all sannolikhet räcker det inte med en till utan flera, till exempel den omtalade tunneln för att ansluta Malmö till Köpenhamns Metro - tunnelbanan.

Nå, Skånes Pia Kinhult och Steen Bach Nielsen, styrelseordförande Region Själland, tog spadtag i en sandlåda i form av en rullebör och danska respektive svenska reklamfilmer - den senare med Sven Melander - hade någon form av premiär.

Det är som med Runebergs Lotta Svärd, att något tålte evenemanget skrattas åt, men mer att hedras ändå.

En ringlinje blir kanske inte den kvalitativa förändring av närmast revolutionärt snitt som Öresundsbron innebar, men gör ändå den spårbundna kollektivtrafiken bra mycket bättre och stabilare än dagens "hästskotrafik". Integrationen skulle utan vidare få ett lyft.

Det finns alltid risk för en rekyl: Handeln och utbytet mellan Skåne och Själland har genom åren ofta varit driven av olikheterna: Priset på boende, skattnivå och avdragsmöjligheter, prisskillnader på varor - inte minst de som ges av punktskatter.

Och det lätt exotiska i en utflykt till andra sidan: Många är vi som minns hur man satt som liten med en dansk citronvand medan flygbåtarna på den tiden körde sin snabba och skakande tur till det hägrande zoobesöket och Tivoli.

När integrationen ökar minskar den drivkraften i styrka, vilket då vägs upp av reella utbyten och att resurser används dör de för tillfället är lediga eller billigast. Den kraften växer i styrka med integrationen, och har hittills varit starkare.

Vilket är skälet till att det behövs nya broar och tuinnlar.

Naturens hinder kan människan alltid övervinna. Sundet överbrygges med båtar, broar och tunnlar. Infrastruktur ska förstås betalas, genom avgifter eller skattemedel, och behövliga tillstånd inhämtas. Så nog behövs det ett intensivt lobbyarbete inriktat på regering och riksdag i Stockholm, som fortfarande har ganska mycket av detta i sina händer.

Och det finns som bekant andra hinder som skapats av våra skilda lagstiftningssystem och de barriärer som olika former och regleringar och byråkrati skapar.

Också vad gäller dem finns beslutanderätten hos de två nationalstaterna Danmark och Sverige. De förlorar i betydelse men har fortfarande makten över hur lagar och regler utformas, och dessutom beslutanderätt över statsbudgetarna.

Det behövs alltså opinionsbildning och tryck mot makthavarna. Och som alltid sker den bäst genom tung och övertygande argumentation. Men till viss del handlar det om att slå sig fram genom mediabruset - som skyddshjälmarna i Almedalen.