Det senaste årets siffror för hur nöjda skåningarna är med kollektivtrafiken har nu kommit. Skånetrafiken vinklar det förstås positivt: "De flesta nöjda med sin senaste resa."

Så är det i hela landet, de flesta länstrafikbolag deltar i samma undersökning. Och den senaste resan är fler nöjda med än med kollektivtrafiken i allmänhet.

I allmänhet har skåningarna blivit något mindre nöjda, 59 procent mot 64 procent året före.

Det är nästan så man kan tycka att det är ett bra utfall med tanke på vad resenärerna har utsatts för under året:

Förra vintern med dess kaos.

Störningar i Öresundstågen, och oro för DSB:s misskötsel.

Återkommande förseningar på till exempel sträckan Malmö-Ystad.

Omläggningen av linjer i Malmö efter Citytunnelns tillkomst.

Och inte minst det förhastade och drakoniska beslutet att sluta sälja kontantbiljetter på stadsbussarna.

Till slut har också biljettpriserna höjts.

Och uppenbarligen gillar man kollektivtrafiken tillräckligt mycket i förhållande till alternativen att resandet i Skåne fortfarande ökar starkt. Att man i budgeten hade räknat med ännu högre resandetillströmning. Något som tillsammans med de ökade kostnaderna för Öresundstågstrafiken och de lägre intäkterna efter kontantstoppet leder till stora underskott.

Men kanske är 59 procent nöjda resenärer bra så länge resandet ändå ökar?

Ja, om inte målsättningen är att kundnöjdheten ska öka. Det var ju så att man tappade anbud på stadstrafiken i Malmö för att kravet på kundnöjdhet sattes så högt att minst en entreprenör inte ansåg det realistiskt.

Vill man öka nöjdheten så kräver det att man identifierar vad resenärerna vill ha - och levererar detta.

Vet man inte hur det ska åstadkommas så kan man ju koncentrera sig på att ha trafik när det behövs och köra bussar och tåg i tid, samt få informationen att fungera och se till att det går att köpa biljetter på ett smidigt sätt!

Vid närmare eftertanke så räcker det nog för att skapa nöjda resenärer och locka nya resande.