INTE BARA KAFFEREP. Nej, äldre i politiken handlar inte om kafferep - utan om vanlig politik. På bilden, som är 14 år gammal, leder Leif "Loket Olsson" däremot världens största kafferep i jämtländska Söderbärke.. Foto: JÖRGEN HILDEBRANDT Foto: Jörgen Hildebrandt
INTE BARA KAFFEREP. Nej, äldre i politiken handlar inte om kafferep - utan om vanlig politik. På bilden, som är 14 år gammal, leder Leif "Loket Olsson" däremot världens största kafferep i jämtländska Söderbärke.. Foto: JÖRGEN HILDEBRANDT Foto: Jörgen Hildebrandt

Ledare: Äldre väljare avgör valet

Publicerad

Förstagångsväljare brukar vara attraktiva för partierna, och mycket krut läggs på att nå dem. Kanske förståeligt, partierna har ju inte tidigare på allvar haft chansen att där påverka.

Och det är klart att de ska informeras och värvas - de partiaktiva behöver fyllas på.

Men det finns också en felsyn som säger att det är svårast att ta de unga, medan den som väl börjat rösta på ett parti kommer att fortsätta göra det.

Men det är inte sant, allt tyder på att de första valen samvarierar i hög grad med det föräldrarna röstar på. Och de över 65 förefaller vara minst lika benägna att byta parti som någon annan. Tiden då partitillhörighet var en omistlig del av människors identitet är förgången - om den någonsin funnits.

Så de som var förstagångsväljare 1970, 1968 eller vid något ännu tidigare val borde vara minst lika intressanta.

Partierna är förstås inte tysta, stora delar av de egna medlemmarna befinner sig i senioråldrarna. Den senaste valfilmen från Socialdemokraterna ställer i princip frågan om filmens huvudperson - en kostymklädd man i karriären - kan lita på sin mammas äldreboende. Det är en bra fråga. Kan vara lite vågad eftersom S styr i många kommuner, till exempel Göteborg och Malmö, och där fått kritik.

Det ses som äldrefrågor hamnar ofta mellan två stolar. Det största ansvaret ligger på kommunerna, men regioner och landsting sköter också en hel del. Och så finns rikspolitiken, som ställer ramar, och beslutar om pensioner och övriga lagregler.

Men seniorerna är alltså en stor väljargrupp med ett sedan länge ganska stabilt valdeltagande på ungefär 80 procent, kanske var fjärde riksdagsröst kommer från gruppen.

Eftersom vi lever längre och också är piggare längre fram i tiden är det förstås en maktbas som inte är att leka med.

Nu tycker ju inte de som föddes före 1950 likadant mer än de som föddes på 60-talet. Man har olika erfarenhet, bakgrund och karaktär, vilket format skilda ideologiska uppfattningar. Man värderar olika politikområden olika viktigt.

Däremot finns det förstås fler inom gruppen som har ett direkt intresse för det som i högre grad påverkar just denna grupp. Eller som delas av denna grupp.

Anhöriga till äldre, eller de som i dag betalar in till individuella pensionsfonder kan ha större intresse än många pensionärer och dessa frågor. Samma sak med sjukvård, hemtjänst och äldreboende.

Men ändå finns det alltså områden där fler ur äldregruppen kan förväntas ha uppfattningar. Man kan också se att det finns frågor att ställa. Välfärden har av allt att döma inte fått mindre pengar de senaste decennierna - men minst ökning, kanske inte ens en ökning har just äldreomsorgen fått. Varför? Och är det rimligt. Frågorna bör ställas.

Liksom pensionsåldern och den svårighet att få nytt arbete som aldrig så pigga 60-åringar kan ha i vårt samhälle. Kanske är det som statsministern trodde härom året, att allt fler kommer att arbeta upp mot 75 års ålder. Men vad kräver det för förändringar av regler och normer?

Dessa frågor bör diskuteras och debatteras inför valet. Och så kommer säkert att göras.

Själv har jag fått förtroendet att moderera två hearingar/debatter i Skåne i nästa vecka. En om regionpolitiken i Malmö och en om rikspolitiken i Kristianstad, se faktaruta. Arrangörer är de två stora äldreorganisationerna PRO och SPF och det bidrar förhoppningsvis i någon utsträckning.

Så kanske ses vi då.

Peter J Olsson
Peter J Olsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag