skoltid. Några läxhjälpare och niondeklassare från Rosengårdsskolan kan se tillbaka på en framgångsrik termin. Här vid "avslutningen" i veckan.
skoltid. Några läxhjälpare och niondeklassare från Rosengårdsskolan kan se tillbaka på en framgångsrik termin. Här vid "avslutningen" i veckan.

Läxhjälp hjälper till att få upp betygen

Publicerad

I veckan var det "avslutning" för Stiftelsen Läxhjälpens första satsning i Malmö där avlönade högskolestudenter sporrat och motiverat ett 60-tal elever i åttan och nian som läxhjälpare. Allt för att de ska få gymnasiebehörighet och framtidstro.

Avslutningen skedde på restaurang vid Värnhemstorget. Även om betygen inte är utdelade när det här skrivs så är alla hjälpa elever segervissa och känner på sig att de höjt sina studieresultat markant.

Satsningen i Malmö började i fjol höstas med ekonomiskt stöd från MKB, Riksbyggen, Percy Nilsson och Dan Olofsson för att nämna några. Det har visat sig bli samma framgångssaga som det redan är i Stockholm där tolv skolor deltar och i Göteborg där det handlar om fem.

För intelligens och fallenhet är demokratiskt fördelat över alla levande individer oavsett bakgrund. Det gäller bara att strukturera det hela. Och få osäkra elever att forumlera gripbara drömmar. Kunskap ger kraft och säkerhet.

Malmö är rikskänt för sina dåliga skolresultat där i snitt var fjärde niondeklassare går ut utan gymnasiebehörighet. På en del skolar misslyckas hela sex av tio elever. Miljonregn i form av extra stödpengar verkar inte ha hjälpt. För några år sedan sköt staten och staden till 148 miljoner kronor till problemskolorna. Men de positiva effekterna var så små att de inte ens var mätbara.

Sedan läxhjälpen drog i gång i Malmö i fjol höstas är det fyra skolor som deltar. Hela tiden handlar det om att fånga upp elever som betygsmässigt är på väg utför men som ändå spås ha potentialen att lyckas. I dag handlar det om Rosengårdsskolan, Örtagårdsskolan, Värner Rydénskolan och den lilla Östra skolan. Eftersom Rosengårdsskolan snart läggs ner får man ta sig en funderare vad som ska hände med de anslutna eleverna där.

Varje läxhjälpare ansvarar för maximalt fem elever. Och alla träffas två gånger i veckan, tre timmar åt gången. Själva lärandet övergår snabbt i vänskap och det dröjer inte länge förrän läxhjälparen bli som en förtroendefull och bättre vetande bror eller syster

Betalningen för en läxhjälpare, som alla pluggar på Lunds universitet eller på Malmö högskola, är 120 kronor i timmen. Vilket ger nästan 3 000 kronor extra i månaden.

Läxhjälpen behöver flera hjälpare. Men det är inte primärt pengarna som lockar utan känslan av att vara behövd och verkligen kunna hjälpa till med att skapa skillnad.

Eleverna å sin sida undertecknar ett kontrakt och förbinder sig att följa närvaro- och studiereglerna. Inga svängdörrar! Slut på flummet! Annars åker du ut!

Sedan Stiftelsen Läxhjälpen började sin verksamhet i Stockholm 2008 har ALLA deltagande elever höjt sina betyg. Flest i matematik och svenska, från underkänt till godkänt. Därefter höjningar i SO, NO och engelska. Av de som fick läxhjälp i nian under 2012 klarade 87 procent gymnasiebehörighet. Men det är inte bara betygen det handlar om. Minst lika mycket om självförtroendet, studietekniken, målmedvetenheten och lusten att studera vidare på högskola.

Att tillhandahålla gratis läxhjälp finansierad av utomstående sponsorer, kan ju vara lite känsligt för en och annan rektor eftersom det kan tolkas som att skolan inte klarar uppgiften själv. Men målet och belöningen - oavsett - måste ju vara glada kavata elever som upptäckt att de kan mer.

Bra lärande får inte stupa på prestige.

Stiftelsen Läxhjälpens satsning i Malmö med de lokala sponsorerna är värd all uppskattning!

Jan-Olof Bengtsson
Jan-Olof Bengtsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag