Krönika: Samhällsnytta ursäkt på nätet

Publicerad
Uppdaterad
För en vecka sedan avslutades den andra rättegången mot bittorrentsajten The Pirate Bay. Hovrätten fällde med tydligare förklaringar och dömde till höjda skadestånd och sänkta fängelsestraff. Men berör egentligen en dom om något som hände en sajt för fem- sex år sedan, oss i dag?
Ja, det gör den.

Ett av de skäl som domstolen ger för en fällande dom är att Piratebay inte har varit ett "värdefullt verktyg i laglig verksamhet och allmänt samhällsnyttig". Kanske lätt att hålla med om vid första anblick. Bilden av Piratebay är att det är en plats där man kan hitta senaste dvd-filmen, amerikanska teveserier, eller roande dataspel. Gratis, lätt, och relativt riskfritt.
Men borde verksamheten i sig betraktas som olaglig? Männen bakom Piratebay ska aktivt ha hjälpt människor att hitta upphovsrättsskyddat material. Man har vetat om att topplistorna är fulla av otillåtna filer, man skyltar med de populäraste teveserierna och det är helt enkelt lätt att hitta det de flesta söker. Männen har fortsatt sitt jobb med sajten trots att de vetat om det här. De ska till och med ha drivit den kommersiellt med "betydande" reklamintäkter.

Det finns en annan populär sökmotor där man också kan hitta upphovsrättsskyddade filer, ja, betydligt många fler än på Piratebay.
Den sökmotorn heter Google. Skillnaden mellan Google och Piratebay är att Google ses som en laglig tjänst och har ett samhällsnyttigt syfte. Att sajten kan underlätta fildelning är en bieffekt av ett neutralt system.
Att det är ett företag som är väletablerat och kallar sig själva för snälla spelar säkert en roll för hur andra bedömer dem.
Frågan är var gränsen för att vara samhällsnyttig går. På den bästa av fria marknader spelar alla enligt samma regelbok. Många av de tjänster som finns på nätet låter användarna skapa en del av innehållet.

Begrepp som "deltagarkultur" och "användargenererat" har en positiv klang och sysselsätter till och med forskare. Stjärnskott till företag som Bambuser, FlickR eller Dropbox låter sina användare bidra med innehåll, trots att företaget tar risken att innehållet är olämpligt eller olagligt. Men ska ansvaret ligga på den som driver tjänsten eller den som bidrar med innehållet?
De som utvecklar nästa stora tjänst på nätet kommer att behöva förhålla sig till Piratebaydomen.

Det vore tråkigt om färre vågade ta risker och om deltagarkulturen skulle dö ut, bara för att nättjänsterna behöver ta ett större ansvar för vad användarna gör. Det är trots allt små, nästan försumbara, faktorer som avgjort att sökmotorn inte ses som helt neutral.
Det går inte att på förhand veta vad som är samhällsnyttigt eller inte, och det borde faktiskt inte ha någon betydelse på marknaden. För om det var samhällsnyttan som avgjorde kunde vem som bygga en tjänst som ger bandbredd till medicinsk forskning samtidigt som man gör lite vad man vill?

Något som verkligen inte behöver vara dåligt, men borde inte det viktiga vara att låta individer ta ansvar även på nätet, i stället för att bura in förmedlare av information?
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag