Flera ambassadörer, regeringsföreträdare och andra landsrepresentanter lämnade FN:s rasismkonferans när Irans statsöverhuvud Mahmoud Ahmadinejad talade. Foto: Laurent Gillieron
Flera ambassadörer, regeringsföreträdare och andra landsrepresentanter lämnade FN:s rasismkonferans när Irans statsöverhuvud Mahmoud Ahmadinejad talade. Foto: Laurent Gillieron

Johanna Nylander:

Publicerad
Uppdaterad
Under måndagen lämnade flera ambassadörer, regeringsföreträdare och andra landsrepresentanter FN:s rasismkonferens i Genève. Irans diktator Mahmoud Ahmadinejad kallade Israel för en rasistisk stat, menade att kriget i Gaza är ett ensidigt folkmord och sa att han själv tror på demokratiska lösningar.
Redan i förväg hade Sverige beslutat att endast närvara på tjänstemannanivå. Nio västländer, däribland USA och Israel, bojkottade konferensen helt - Ahmadinejad var själv enda statschef på plats.
Risken att det iranska statsöverhuvudet skulle kläcka ur sig något idiotiskt ansågs stor redan från början, och de europeiska representanterna var i förväg beredda att lämna tillställningen.
Mahmoud Ahmadinejad.Foto: Laurent Gillieron

Om Socialdemokraterna
eller Vänsterpartiet hade fått bestämma skulle Mahmoud Ahmadinejad fått äran att prata inför en svensk regeringsföreträdare, kanske till och med en statsminister. Enligt Vänsterpartiets Kalle Larsson är kritik mot både Israel och USA "rimligt", och Socialdemokraterna tycker man ska delta fullt ut även om man inte delar åsikter lika fullt ut. Kritik mot Iran och andra fundamentalistiska diktaturer verkar inte klinga lika högt som chansen för vänstern att få kritisera USA eller Israel.
Det finns fler goda skäl för att inte legitimera rasism-konferensen. I förslagen till den FN-resolution som förväntas antas under veckan finns en passage om kritik mot religioner. I antirasismens namn ifrågasätts alla kränkningar mot världens religioner, något som stöds av bland andra Iran - ett land som gärna vill skydda sig från kritik om de brott mot mänskliga rättigheter som landet med sharia-lagar regelbundet står för. I samma land förföljs regelbundet anhängare av både andra religioner och "felaktiga" åsikter.

För att religionsfriheten
ska kunna upprätthållas måste också rättigheten att kritisera, häda och tycka illa om religioner respekteras. Individer ska ha rätt till att tycka både bra och dåligt om vad de vill, inklusive religioner. Samtidigt måste man få följa vilken lära man bäst vill, så länge det inte inkräktar på någon annans friheter.
Om FN blir en lekplats för diktaturer och religiösa fundamentalister har organisationen gjort sig meningslös. Religionsfriheten står inte över mänskliga rättigheter - den är en del av dem.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag