Det blir svårare att vara anonym när du surfar eller kommunicerar med andra via dator eller telefon. Foto: Cornelia Nordström
Det blir svårare att vara anonym när du surfar eller kommunicerar med andra via dator eller telefon. Foto: Cornelia Nordström

Johanna Nylander: Varning för självcensur

Publicerad
Uppdaterad
Datalagringsdirektivet innebär att all internettrafik, e-post och telefonsamtal måste lagras av tele- och internetoperatörerna mellan sex månader och två år. Innehållet i e-post och telefonsamtal omfattas inte, men lagen syftar till att spara uppgifter om vem som har haft kontakt med vem vid vilken tidpunkt. 0ch vem som sökt och surfat på vad.
Från början var direktivet ett socialdemokratiskt förslag från justitieministern Thomas Bodström (s). När det röstades igenom i EU protesterade alliansen med Beatrice Ask - nuvarande justitieminister - i spetsen. Men nu förbereder hon och regeringen lagen som skall möta direktivet.
I stället för miniminivåer diskuterar moderaterna mellanlånga lagringstider, och tänker inte avvakta dom i det aktuella EG-mål som kan ogiltigförklara hela direktivet.
Samtidigt menar forskare att lagen i sig kan innebära ett hot mot demokratin. Inte för att onödigt mycket information sparas om privatpersoner, utan för att lagen gör att människor ändrar sina levnadsvanor och censurerar sig själva. Något som har märkts tydligt i Tyskland.
Kostnaderna för operatörernas lagring av datatrafik kommer att hamna på kunderna. Samtidigt riskerar de öppna trådlösa nätverken att dö ut och det blir svårare att vara anonym. Även om uppgifterna från datalagringen bara kommer lämnas ut vid misstanke om grov brottslighet kommer allting att lagras. Sociala nätverk blir lätta att kartlägga. Även sökvanor och webbsidebesök.

Det är tveksamt om lagens effektivitet motsvarar dess omfattning. I dag lämnar flera operatörer frivilligt uppgifter till polis och Säpo. Konsekvensen av en lagstiftning är snarare att bredband och telefon blir dyrare, och digital kommunikation stramas åt med hjälp av självcensur och myndighetshot.
När direktivet infördes i Danmark för drygt ett år sedan räknade operatörerna med att kostnaden för lagringen skulle bli ungefär 60 miljoner kronor om året. Den kostnaden motsvarar grovt räknat ungefär 100 poliser. Tänk om de skulle arbeta direkt med att bekämpa grov brottslighet i stället för att lägga pengar på datalagring för att åstadkomma samma sak.

Fast det är väl enklare för regeringen att lagstifta om ett massomfattande datasystem, lassa över kostnaderna direkt på konsumenterna och slippa ta tag i problemen på allvar.
Det är ju bara det öppna samhället och den personliga integriteten som drabbas av datalagringen. Något som få verkar värdera särskilt högt.
Eller?
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag

Mest delat just nu