Snygga personer lyckas bättre i livet. Det finns det i alla fall flera undersökningar som hävdar, när det kommer till arbete och karriär. Så gäller också politiker. Bildsköna personer som Maria Wetterstrand, Thomas Bodström och Nyamko Sabuni är populära och har fått ett stort mediegenomslag.

Utseende är också något som kommenteras. Näringsministern Maud Olofsson har nyligen berättat om osakliga påhopp hon råkat ut för. Mona Sahlin har berättat liknande historier. Sven-Otto Littorins skäggväxt var omtalad när det begav sig.
Både Leif Pagrotskys och Carl Bildts längd är välkända och Fredrik Reinfeldts plufsighet och hundögon kommenterades flitigt under EU-ordförandeskapet. För att inte nämna Lars Leijonborgs ögonbryn.
Internationellt sätt har presidentkandidater som Ségolène Royal och Sarah Palin (om än bara vicekandidat) fått se sig själva beskrivna för sitt utseende, eller sitt mödraskap. Deras manliga motståndare har i samma stycke blivit bedömda efter meriter och erfarenheter.

Det finns politiker som försöker ta sitt utseende till sin fördel. Inför EU-valet hårdsminkades både Marita Ulvskog och Mona Sahlin för att pryda högupplösta planscher på stan. Malmös oppositionsråd Anja Sonesson poserar på Skånemoderaternas hemsida med en bild som skulle kunna passa på valfri modeblogg. Folkpartisten Birgitta Ohlsson har prisats för sitt modeintresse, och det skånska språkröret för Grön Ungdom, Maria Ferm, har bidragit till Miljöpartiets snyggfaktor.

Det är inget fel att räkna med utseende. Rysslands Vladimir Putin och Ukrainas Julia Tymosjenko går båda hem hos sina väljare. Obama är stilig, Bush såg ut lite som en nallebjörn och att herr Clinton gick hem hos kvinnorna vet redan hela världen.
Tyvärr finns det de som fortfarande använder utseende som sätt att förminska sina motståndare i debatten. En viss före detta statsminister, och en malmöitisk storpolitiker är välkända för sitt sätt att bemöta oliktyckande kvinnor. För det är oftast kvinnor det drabbar, oavsett om de heter Maud, Mona eller Pia i förnamn.
Det är inte okej att använda kön för att förnedra sina politiska motståndare. Kvinnors utseende är märkligt nog accepterat att kommentera efter modellnormer. Samtidigt borde ministrar av alla kön ha stake nog att slå undan småsint och plump kritik. Den är aldrig värd att ta åt sig.