Johanna Nylander: Stäng av mobilen eller bli spårad

Publicerad
Uppdaterad
Polismetodsutredningen för "mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen" presenterades i slutet av förra veckan. Liksom flera andra förslag drar utredningen en ordentlig snara kring den personliga integriteten.
Oskyldiga behandlas som brottslingar och förslaget låter polisen lägga beslag på internet- och teleoperatörernas kundregister.
Utredningen vidgar polisens befogenheter från att spåra, bugga och spara mobilsamtal, till att använda påslagna mobiltelefoner för att spåra brottslingar och vittnen.
Oavsett om ett telefonsamtal har gjorts eller inte kommer polisen både kunna spåra en mobil till specifik plats, och utgå från ett område för att hitta personer som befunnit sig där vid en specifik tidpunkt.
Åklagare och undersökningsledare får befogenhet att besluta om telefonavlyssning när det inte finns någon misstänkt, eller när besluten behöver tas snabbt. Domstolsbeslut krävs bara i vissa fall och en integritetsskyddsnämnd kommer att utöva tillsyn. Det innebär att fler än i dagsläget får reda på att de varit övervakade, men om spaningen gäller underrättelseverksamhet är det bara nämnden som blir informerad.

När det gäller mindre brott, som bara leder till bötesstraff, är telefon- och internetoperatörer i dagens läge inte skyldiga att lämna ut abonnemangsuppgifter till polisen. Nu ska det ändras, och i stället för att fokusera på brott där konsekvenserna är värre än böter, kan polisen jaga personer som fildelat en handfull mp3-filer. Operatörernas kundregister blir förlängda polisregister när polisen i princip får obegränsad tillgång till IP-adresser och personuppgifter.
Tillsammans med alla andra lagar som kommit den senaste tiden, borde det vara på plats att ifrågasätta om vi verkligen behöver ännu fler intrång i den personliga integriteten. De spärrar som finns i dag har sina poänger, och det är rätt klokt att internet- och teleoperatörernas register inte är tillgängliga för polisen hur som helst. Likaså är det klokt att påslagna mobiltelefoner inte får användas till att spåra personer utan urskillning, och att domstol ska besluta om större integritetsintrång såsom telefonavlyssning.

FRA-lagen tillåter staten att avlyssna all elektronisk kommunikation som passerar landets gränser. Datalagringsdirektivet ser till att all kommunikationsdata lagras. Ipred-direktivet låter privata intressen få tillgång till personuppgifter.
Polismetodsutredningen tar ännu ett steg, sänker kraven för att tvångsmedel ska kunna användas, spårar mobiltelefoner till geografisk plats och förvandlar internetoperatörernas kundregister till polisens egna att söka i vid minsta lilla brottsmisstanke. Nästa steg är att samköra lagarna, effektivisera och skapa de verktyg som behövs för att hålla koll på var medborgare befinner sig, vilka som kommunicerar vilka och vad som sägs.
Vill vi verkligen ge staten den möjligheten?
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag