Storebror hör dig. Dessvärre är regeringen överens med socialdemokraterna i frågorna om ett alltmer slutet och övervakat samhälle. Foto: Holly Ebraheim
Storebror hör dig. Dessvärre är regeringen överens med socialdemokraterna i frågorna om ett alltmer slutet och övervakat samhälle. Foto: Holly Ebraheim

Johanna Nylander: Övervakningens år

Publicerad
Uppdaterad
Det senaste året har en mängd lagförslag och beslut syftat till allmän kontroll, kartläggning och övervakning av den enskilda medborgaren:
Försvarets Radioanstalt får från 1 januari lagstöd för att avlyssna trafik i kabel. Misstänkt eller inte gör sak samma. Kommunikation med fel människor, eller ett e-postkonto med server på andra sidan landgränsen kvalificerar datatrafiken rakt in i radioanstaltens nät.
Ipred-direktivet har blivit proposition och regeringen går längre än vad EU kräver. Förslaget låter upphovsrättsinnehavare upprätta register över IP-adresser, få ut personuppgifter efter domstolsbeslut, kräva skadestånd och frysa tillgångar.

Befogenheter som i dag inte ens ges till polisen vid smärre upphovsrättsbrott, kommer efter en införd lag ges till privata intresseorganisationer.
Datalagring är ett annat direktiv från EU-håll. Det går ut på att all internettrafik, e-postkommunikation och telefonsamtal skall sparas för att i efterhand finnas tillgängligt vid brottsutredningar. Posthemligheten blir som bortblåst, källskyddet försvinner och tystnadsplikten kan lätt punkteras.
Samtidigt har Säpo fått avlyssna ännu mera och regeringens spelmonopolsutredare föreslog censur av internetsidor för att värna svenska regler. EU behandlar både en straffrättslig version av Ipred och ett telecompaket som i värsta fall kan reglera sönder både internet och integritet i samma andetag. Snaran dras åt kring krypteringstjänster och öppna nätverk.

Det är lätt att förstå oron för det senaste årets lagar och förslag. Det där med personlig integritet blir lätt både personligt och känsligt. Dock har de allra flesta lagar som föreslagits under året också innehållit omfattande integritetsskydd och paragrafer som syftar till att de inte ska missbrukas. Där har kritiken fungerat.
Å andra sidan är man naiv om man inte tror att de kommer att missbrukas. Tillsammans visar förslagen och lagarna en trend mot ett allt mer slutet och övervakat samhälle.

De allra flesta
är fortfarande förslag, som med lite vilja skulle gå utmärkt att rösta ner. Men dessvärre är regeringen överens med socialdemokraterna i frågorna, även om de bråkar om detaljer.
Flera av förslagen kommer från den förra s-regeringen. Värderingsskiftet många hoppades på med alliansen har uteblivit. 2008 kommer att minnas som övervakningens år trots en regering som säger sig styra för frihet.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst idag