När de ensamkommande flyktingbarnen orsakade politisk debatt i Vellinge i november, stod stora delar av civilsamhället på de svagas sida. Bilden är tagen vid Sverigedemokraternas demonstration, där många motdemonstranter slöt upp. Foto: Lasse Svensson
När de ensamkommande flyktingbarnen orsakade politisk debatt i Vellinge i november, stod stora delar av civilsamhället på de svagas sida. Bilden är tagen vid Sverigedemokraternas demonstration, där många motdemonstranter slöt upp. Foto: Lasse Svensson

Johanna Nylander: Glöm inte civilsamhället

Publicerad
Uppdaterad
Att engagemanget för utsatta är stort på de skånska slätterna märktes tydligt när de unga ensamkommande flyktingarna skulle bosätta sig i Vellinge. Visst, det orsakade politisk kalabalik, men den stora allmänheten visade en stor portion av medmänsklighet.

Lagom efter lucia fram till jul brukar svenskar vara lite extra givmilda. Insamlingsbössorna står i vart och vartannat gathörn, och det är lätt att vara snäll mellan de regnblöta snöflingorna och gatumusikantens jultrudelutter.
Men i Sverige är det inte bara pengar som samlas, utan framför allt arbetstimmar. Föreningslivet engagerar så många människor att vi är fjärde bäst i världen på ideellt arbete. Många unga kan tänka sig att arbeta ideellt, och vi har ett aktivt civilsamhälle i föreningslivet.

Tyvärr märks inte det
lika väl i de politiska korridorerna. Skatt tas fortfarande ut på de pengar som skänks till de ideella föreningarna, och den utredning som gjorts för att få till motsatsen - brast i lösningar. De flesta och största organisationerna är beroende av statligt stöd, och styrs indirekt av duktighetsplaner för att få plocka ut pengar.
Kanske är det därför vi är mer villiga att stötta frivilligorganisationer i vår närhet med arbetstimmar i stället för med pengar. Finansieringen förväntas staten lösa, inte helt orimligt med tanke på skattetrycket.

Tyvärr gör det att människors plånböcker sällan får spela roll, och värderingar fattas i lagar och regler, i stället för på individnivå.
Det civila samhället uppmärksammas ofta i jultider, men glöms bort strax efter nyår. För även om det finns ett starkt socialt engagemang, med tusentals vardagshjältar som arbetar gratis för sitt närområde, finns det ingen reell motkraft till staten när det gäller finansiering. Något som är tydligt, inte minst när det kommer till kultur och fritid, eller för att ta hand om varandra.

För var hittar vi de svenska filantroperna? Stiftelserna som kan utmana de statliga fonderna? Stödgalorna där intäkterna finansierar vardagsarbete?
Det är lätt att göra välgörenhet till offerstämpling. Man hjälper någon som har det riktigt illa, och köper sig samtidigt fri från en bit dåligt samvete själv. Att ta ansvar för hela det civila samhället, är märkligt nog svårare.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag