Johanna Nylander: Det nordiska spelundret

Publicerad
Uppdaterad
I går avslutades spelkonferensen Nordic Game, efter två fullspäckade dagar i Malmö. Mässan fylldes av utvecklare från den nordiska dataspelsbranschen, studenter och dataspelsakademiker. Förutom seminarium med spelmakare från världens alla hörn, delades Nordic Game Awards ut - priset för Nordens bästa spel. I år tog det svenskutvecklade spelet Mirrors Edge hem utmärkelsen.
Trots att finanskrisen har satt sina spår i spelbranschen deltog ett par isländska företag med talare. Webb 2.0 har nått spelindustrin och förutom nya häftiga mjukvaror som kan förändra själva spelmakandet, är det nya att datorspelen börjar gå i från exemplarsförsäljningen i butik, till att bli mer och mer en service.

Antingen genom månadsprenumerationer av onlinespel, eller engångssummor för spel på sajtkonton med personlig inloggning. Kanske är det sätt att tackla pc-spelmarknaden där värdet av en plastskiva inte är lika högt som för konsolerna.
De unga killarna som för 20 år sedan startade ett garageband med drömmar om att bli stora rockstjärnor, är i dag utbytta mot unga killar som sitter med datorburkar i en källare och programmerar drömspelet. Spelindustrin är i dag både källarspelen och de stora jättarna, och bland många fantastiska idéer är den stora frågan hur man får folk att vilja betala för spelen, och att hitta till dem.
Samtidigt finns det ett stort engagemang bland spelutvecklarna. Övertidstimmar existerar knappt ens i de stora företagen. Bland de mindre är långa arbetsdagar och dåligt betalt en del av vardagen som behövs för att kunna överleva som ambitiös kreativ entreprenör.

Passionen för spel
är ofta drivkraften för att fortsätta skapa, och leklusten är ständigt närvarande i en bransch som troligen aldrig kommer att bli riktigt vuxen.
Även om dataspelbranschen inte vuxit upp, utvecklas den och sprider sig till andra områden. För ett par år sedan var "serious games" - när spel används för samhällsnytta som simulator, rehabilitering eller utbildning - det senaste fältet som spel transporterats till.
I år var en av de intressantaste personerna som talade på Nordic Game den japanske spelutvecklaren Goichi Suda. Han ligger bland annat bakom spelet "No More Heroes", och hans nytänkande spel kännetecknas av ett unikt berättande kombinerat med referenser och stilar från filmvärlden och annan populärkultur.
Spel är inte längre tvådimensionella barnvakter eller sysselsättning för tjocka finniga tonårspojkar.
Dataspel har blivit kultur och ett samhällsfenomen, där åskådaren är deltagare, och utvecklingen går från att spelen skall vara produkter till att bli tjänster värda att betala för. Spelen integreras med sociala medier, och när spelarna själva blir en del av utvecklingsprocessen tar de ansvar för produkten och är lojala tillbaka.
Lite som kultur alltid borde vara.

Johanna Nylander,
krönikör Malmö
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag