Johanna Nylander: Bistånd är mer än matpaket

Publicerad
Uppdaterad
Transparent, öppet, okorrumperat och innovativt. Så borde framtidens biståndspolitik se ut. Fast helst borde det inte behövas alls. I onsdags, på ett seminarium i Stockholm, presenterade biståndsminister Gunilla Carlsson sitt reformprogram "Öppna biståndet".
Biståndet är ett av de där stora kolosserna inom svensk politik. Enprocentsmålet är heligt, och det är svårt att kritisera formerna för pengautdelningar, utan att samtidigt kritiseras för att ta mat i från svältande barn. Biståndet är i allra högsta grad politiskt. Många slantar hamnar direkt i fundamentalistiska regimföreträdares egna fickor, och på allt för många platser hungrar barnen oavsett hur höga procentsatser Sverige lägger på bistånd.

Carlsson vill förändra
biståndet på riktigt. Hon vill ha möjlighet att sätta press på länder som försämrar sin politik gentemot sin egen befolkning, och dra in biståndet helt. Att man reagerar mot all form av korruption, och agerar för att den skall minska.
Det är välkommet med en minister som vågar behandla biståndet som ett riktigt politiskt område. 10 000 byråkrater arbetar i dag för biståndspengar i Sverige. Egenintresset för att pengapotten skall vara så stor som möjligt dominerar över diskussionen kring vad det egentligen borde finansiera. Biståndet behöver fler risktagande entreprenörer - inte systemkonserverande byråkrater.
Carlsson har tagit sig fina föresatser. Nu gäller det att de får resultat. Tyvärr är det tveksamt om det kommer synas innan nästa val, och det arbete som Carlsson inlett förtjänar en mandatperiod till för att realiseras på riktigt. Men då måste biståndsförmedlarna ta sitt ansvar och genomföra det arbete som är så viktigt. Efter seminariet stod det klart att det inte är ministern som är den svaga länken i den svenska biståndspolitiken.
Den svenska biståndspolitiken måste handla om mer än matpaket till fattiga barn. Kampen mot korrumperade stater, fundamentalistiska despoter och den svenska byråkratiska slappheten får inte sluta.

Korruption kommer alltid
att finnas, och det kommer alltid att finnas biståndsprojekt som havererar. Därför är det otroligt viktigt att det arbete med öppenhet som nu inleds får fortsätta och falla väl ut. Att kunna granska biståndet på ett vettigt sätt, få fram data digitalt och att transparens får vara en del av biståndsdokumentationen från första början. Det är en förutsättning för att våra pengar skall tillföra något i en allt mer globaliserad värld, när det egna deltagandet blir allt mer viktigt.
Biståndet måste välkomna innovationer och se till nya lösningar. Mikrolån, entreprenörskap, och att skippa "tycka synd om"-mentaliteten är en bra start. Det behövs mer riktig handel länder emellan och utbyten som inte är vare sig koloniala eller ömkande. Att arbeta med information och kommunikation som verktyg, stötta demokratisering runt om i världen och utnyttja den drivkraft som finns för att förändra till det bättre.
För att åstadkomma det, får man inte glömma bort att rensa ut det som är dåligt. Carlsson har tagit ett steg i rätt riktning.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag