I går skrev Kvällsposten att omkring 40 grisar har hittats döda i en vattenfylld grop i Kvidinge mellan Åstorp och Klippan.
Djurhållaren vet inte hur grisarna hamnat i dammen, men berättade i går att det är möjligt att djuren gått genom isen i vintras.
När djuren sedan togs in i januari märkte inte djurhållaren att de döda djuren saknades.
De senaste veckorna har ett flertal fall av vanvård av djur uppmärksammats i Skåne och Halland.
För en månad sedan upptäcktes ett hundratal vanvårdade djur på en gård utanför Varberg och flera av djuren avlivades direkt på plats.
I fredags omhändertogs 120 nötkreatur på en gård utanför Svedala och i går beslutades att även de djur som finns kvar på gården ska omhändertas eftersom de är undernärda och har tvingats ligga i sin egen avföring.
Uppfattningen om att grisar och nötkreatur behandlas bättre i Sverige än i andra länder är vanlig bland svenskar, men det är en uppfattning som behöver omvärderas.
Inom alla näringar finns det klåpare som inte bryr sig om att behandla djuren väl eller följa de regler som finns.
Även om Sverige har hårda djurskyddsregler så kan inte djurskyddsinspektörerna vara överallt samtidigt.
Hårdare regler eller fler kontroller kommer bara göra en marginell skillnad.
Kvidingebondens produktion är Kravmärkt, vilket innebär att reglerna är hårdare än vad lagen föreskriver.
Hårdare krav är alltså ingen garant för att djuren inte far illa. Det är inte heller självklart att det är mer miljövänligt att köpa närproducerat kött.
För knappt två veckor sedan framkom att en femtedel av alla lamm som föds upp
i Sverige går inomhus hela livet.
Eftersom svenskarna vill ha både svenskproducerat kött och lamm till påsk föds djuren i januari och slaktas i mars eller april för att komma till butikerna i tid. Det innebär att det inte hinner bli tillräckligt varmt för att djuren ska kunna gå ute.
I de stora lammköttsproducerande länderna Nya Zeeland och Irland går djuren ute året om, vilket kräver mindre energi eftersom djuren kan äta gräs och inte behöver få producerat kraftfoder eller vistas i hallar med energikrävande ventilation eller uppvärmning.
Energiåtgången för att transportera köttet från länder med mer gynnsamt klimat är alltså mindre energikrävande än den svenska uppfödningen i det fallet.
I stället för att svenska bönder försöker producera all sorts mat som svenskar vill ha borde bönderna producera den mat som är mest lämplig för det svenska klimatet.
Svenskt lammkött går alldeles utmärkt att äta på hösten när djuren har gått ute hela sommaren, men importerat kött kan vara bättre på våren ur miljösynpunkt.
Argumentet att de svenska djuren åtminstone behandlas bättre än utländska håller inte.