I en dom 2007 underkände Europadomstolen de granskningsavgifter som fackförbundet Byggnads tog ut för byggnadsarbetare som inte var fackmedlemmar. Sedan dess tas inte granskningsavgifter ut av varken Byggnads eller Kommunal.
En del av granskningsavgifterna har enligt stiftelsen Centrum för rättvisa, som driver processen åt trädgårdsanläggarna, Kommunal betalat tillbaka, men inte allt.
Det som är nytt i fallet är att anläggarna i Helsingborg inte bara stämmer Kommunal, som har gynnats ekonomiskt av att arbetsgivarna betalat en del av anläggarnas lön i granskningsavgifter, utan även arbetsgivarorganisationen som har accepterat granskningsavgifterna i kollektivavtalet.

Det är första gången som den frågan prövas, och det är inte självklart att trädgårdsanläggarna kommer få rätt.
Maria Möller, chefsjurist på Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA, säger att "SLA har sedan flera år försökt få bort skrivningen om granskningsarvoden och lyckades till slut i avtalsrörelsen 2007".

Anledningen till att SLA fick bort granskningsavgifterna beror säkerligen på att Kommunal insåg att domen i Europadomstolen gjorde det omöjligt att behålla avgifterna.
Men räcker det med att SLA försökte få bort avgifterna?
De accepterade ett avtal - om än motvilligt - som medförde ett brott mot föreningsfriheten i Europakonventionen, som är svensk lag. Föreningsfriheten innebär inte bara rätt att bilda eller ansluta sig till föreningar, den innebär också en rätt att stå utanför dessa.
Ur människorättssynpunkt borde även Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet vara ansvariga.

Att Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet inte själva har gynnats ekonomiskt förändrar inte ansvarsfrågan.
Brottet mot föreningsfriheten och den ekonomiska skadan orsakades av att Kommunal och SLA slöt ett avtal. Båda parterna bär ansvaret.