"Arresteringen kommer att markera starten på propagandafasen."
"Rättsprocessen erbjuder ett ansikte mot världen."

När 32-årige Anders Behring Breivik i eftermiddag begärs häktad i Oslo för bombattentatet och massmordet vill han helst att det sker inför öppna dörrar. Ty det är bara en del av den process som han beskriver i det 1 500 sidor långa dokument han lagt ut på nätet under pseudonymen Andrew Bewrick. Citaten ovan är hämtade därifrån.
Häktningsförhandlingen och den kommande rättegången är enligt Breiviks beskrivna plan själva plattformen för att han ska kunna nå ut med sitt politiska budskap till omvärlden.
Det budskap som han i mängder av insändare under många år försökt få in i tidningarna som aldrig publicerades eftersom det var högerextremistiskt, människoföraktande, skruvat och knäppt.

Många människor är medvetna om Breiviks totalt känslokalla men ändå så raffinerade plan. Att han egentligen bara ser de 87 ungdomarna han mördat på Utöya som nyttiga instrument för fortsättningen och något större, som ska vända världens strålkastare och direktsända tv-kameror mot honom när han går i gång om korståg, civilisationens överlevnad, tempelriddare och annat. "Han önskar inte stängda dörrar", sa hans advokat Geir Lippestad.

I går kväll dök den norska Facebook-gruppen "Steng dørerne for mordern på mandag" upp på nätet. Och som växer rekordsnabbt. Under bara några timmar i går hade över 14 000 personer anmält sig.
"Vårt behov av att få en inblick i de sjuka tankar som kan ha motiverat denna ohyggliga handling bör få vika i ljuset av att vi inte ska uppfylla hans högsta önskan att förverkliga drömmen om att få stå i centrum för världens uppmärksamhet", står det bland annat i uppropet.
Mot detta resonemang kan man naturligt anföra kritik och att offentligheten förtjänar ett svar.
"Sesam öppna dig, Norge klarar detta!", lyder en av kommentarerna på Facebook-sidan. "Blir han uppfattad som censurerad kommer högerextremisterna att idolisera honom och identifiera sig med honom", lyder en annan.
Klart är att bombattentatet och massmordet egentligen bara utgör en början på en väldigt och lång och uppslitande process vars gränser ännu är en smula osäkert oklara.
Dock, för att ett rättsamhälle ska förtjäna just det epitet måste det vara öppet, transparent och demokratiskt. Blir det mystiskt och slutet drar människor sina egna slutsatser. Som så ofta blir felaktiga.