Den har visserligen inte landat i brevlådan än.
Men elräkningen för december för villaägarna blir i stort ett dubbelt så dyr jämfört med en normal månad.
Det är resultatet av kylan som varit den värsta på 150 år, kopplat till vår energislukande exportindustri som går för högtryck. Samt den rekordlåga nivån i vattenmagasinen som för årstiden borde ligga på runt 70 procent men där fyllnadsgraden bara ligger på hälften, vilket så klart betyder begränsad tillgång på vattenkraftsel när den behövs som mest.
Prognoserna ser heller inte ljusa ut. Kylan fortsätter samtidigt som nederbörden beräknas bli liten eftersom den inte faller i form av regn utan som snö. Och som därför inte hjälper upp nivåerna i kraftdammarna.
I ett europeiskt perspektiv har efterfrågan på all form av energi, även den som produceras på olja och kol, stigit kraftigt. Så även priserna.
Den enda ljuspunkt som väl kan noteras är den svenska kronan som stärkts rejält mot euron. Det är bra då all elhandel på elbörsen Nord Pool just sker
i euro. Vi får alltså mer el för våra svenska pengar.
Dygnsmedelpriset för december hamnade runt 83 öre/kwh. Under samma månad 2009 låg det på 50 öre/kwh. Så visst kommer det att svida i villaägarnas plånböcker.
Som vanligt är det en sparsam elanvändning som ger bäst effekt. Den ökade elanvändningen under kyliga december - i snitt 6,5 grad kallare än samma månad i fjol - står nämligen för nära 75 procent av den ökade elkostnaden. Själva elpriset motsvarar de resterande 25 procenten.
Dock, situationen kunde ha varit betydligt värre. Även om våra tio kärnkraftsreaktorer trilskats en hel del under hösten är effektgraden nu betydligt högre än under januari-februari i fjol. Kärnkraften motsvarar ju 50 procent av landets totala elförsörjning när den går för högtryck.
När det var som struligast i januari-februari i fjol låg de svenska reaktorerna på ett effektutnyttjande på bara lite drygt hälften medan det i Finland i realiteten aldrig understiger 95 procent.
Oron från den svenska kärnkraftsindustrin att våga satsa på förnyelse har varit fullt förståelig. Varför investera miljarder kronor och samtidigt leva under hot om avstängning och skrotning?
Alliansregeringens överenskommelse från i somras om att de tio reaktorerna får ersättas av nya, har skapat en viss optimism inom branschen. Fram till 2014 investeras 42 miljarder kronor i svensk kärnkraft.
Tanken är att kärnkraften ska vara säkrad och högeffektiv i 20 år. Samtidigt som kärntekniska utbildningar på exempelvis Chalmers i Göteborg börjat attrahera ungdomar riktigt rejält. Inte minst för att det är ett välbetalt framtidsyrke sett i ett internationellt perspektiv.
Skriv upp en sak - för att komma upp i samma effektutnyttjande av kärnreaktorerna som i grannlandet Finland krävs en rejäl modernisering här hemma. Något som allt flera av våra politiker inser, borträknat bakåtsträvarna inom miljö- och vänsterpartiet.
De höga elpriserna just nu beror naturligtvis på kylan och den framgångsrika exportindustrin. Men dagens knackiga leveransflöde av kärnkraftsel handlar också om den eftersatta men nödvändiga moderniseringen av verken redan i slutet av 90-talet. Och vars konsekvenser vi nu lever med.
Tänk på det när nästa elräkning sprättas upp.
