VARMT MOTTAGANDE. Många Malmöbor och andra i Skåne ställde upp när utmärglade och sjuka människor kom från koncentrationslägren. Medkänslan och förståelsen var stor. I dag är inställningen till flyktingar betydligt hårdare. Foto: Auto Images
VARMT MOTTAGANDE. Många Malmöbor och andra i Skåne ställde upp när utmärglade och sjuka människor kom från koncentrationslägren. Medkänslan och förståelsen var stor. I dag är inställningen till flyktingar betydligt hårdare.  Foto: Auto Images
Jan-Olof Bengtsson

Malmö - hoppets hamn

Publicerad
Uppdaterad
En utmärglad kvinna tar sina första stapplande steg i frihet i Malmö. Hon kramar krampaktigt filten som rymmer det mest värdefulla hon har - sin lilla dotter. Kvinnan har just sluppit ur koncentrationslägret och nazisternas högeffektiva mördarmaskineri. Hon stöds försiktigt av en sjuksyster där de går från kajen.
Under mars och april 1945 blev just Malmö porten för överlevnad och dess hamn blev hoppets hamn när nära 15 000 lägerfångar, varav häften judiska, tilläts lämna lägren för transport till Sverige. De flesta kom med Folke Bernadottes 36 vita bussar som sammanlagt klarade av att transportera 1 000 människor per uppdrag. Malmös invånare ställde upp totalt, tveklöst och uppoffrande när de utmärglade offren rullades i land eller bars av på bårar från fartygen.
Allt är förevigat i Magnus Gerttens och Lennart Ströms film "Hoppets hamn" som hade biopremiär i fredags. Det är en film byggd på över 60 år gamla raspiga journalfilmer och radioinspelningar där man lyckats spåra upp och identifiera flera av de då utmärglade fångarna som kom till Malmö. Och som berättar om sina liv, hur det var och blev.
Vi möter den lilla inlindade flickan filten, född i koncentrationsläget i Ravensbrück, som heter Ewa Kabacinska Jansson och som bor i Ystad. Vi möter även Joe Rozenberg i Minneapolis, USA som träffade sin fru här - även hon frigiven lägerfånge. Samt Irene Krausz-Fainman i Sydafrika, vars mamma försökte hålla för sin dotters ögon för att hon skulle slippa se fasorna i lägren.

Men vi tar även del av berättelser och upplevelser från frivilliga Malmöbor som arbetade för Röda Korset. Några av dem dog, smittade av fläcktyfus och andra sjukdomar som utmärglade fångar förde med sig från lägren.
Framför allt möter vi en enorm tacksamhet från de överlevande riktad mot Sverige, Malmö och dess invånare för medkänslan, hjälpen och engagemanget. Men även hur lägerfångarna blev varmt omhändertagna i Lund, Ramlösa och Mölle för att bara nämna några platser där de också hamnade.

På ett sätt kan man säga att flyktingvågen i mars-april 1945 och de "vita bussarna" (som engelsmännen ville ha vita för att inte flygbomba dem av misstag) blev det första exemplet på medmänsklighet och omhändertagande inom ramen för svensk flyktingpolitik, och som då bara var ett oprövat embryo till det som i dag är så mycket större.
Våren 1945 hade det medkännande Malmö 170 000 invånare. I dag har ju staden vuxit till över 300 000 invånare, med en judisk befolkning på cirka 2 000 personer. Men det är en trosgrupp som till skillnad från 1945 nu kan mötas av både hat, inskränkthet och råa glåpord på Malmös gator när de vågar visa sin tillhörighet. Och där en manifestation på Stortorget i januari 2009 upplöstes av polis för att man "inte kunde garantera deltagarnas säkerhet". Vilket är skandalöst i sin flathet.

Filmen "Hoppets hamn" är ett viktigt tidsdokument över hur empati och medmänsklighet rådde på Malmös gator och i invånarnas sinnen. Det var en delaktighetens närvaro att efter bästa personliga förmåga hjälpa och lindra.
I dag är det en annan tidsanda. Och tyvärr ett annat Malmö där mycket medmänsklighet och empati gått förlorad med åren. Desto viktigare då för stadens och Skånes invånare att få se och förstå hur det en gång var.
Självklart måste "Hoppets hamn" visas i skolorna med efterföljande elevdiskussioner om vad den enskilde kan göra för flyktingar som kommer hit, vad jag av olika anledningar inte gör. Vilka attityder jag bär på? Inte minst som inkörsport in i sig själv. Den lärare eller rektor som är av annan åsikt bör omedelbart byta jobb.
Jan-Olof Bengtsson
Jan-Olof Bengtsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag