Jan-Olof Bengtsson

Kan EU lära sig av Nato?

Publicerad
Uppdaterad
När de 736 ledamöterna av Europaparlamentet - varav 18 svenskar - samlas i Bryssel eller Strasbourg, drar en gigantisk översättnings- och tolkningsapparat i gång.
Bland EU:s 27 medlemsländer finns det näm­ligen 23 officiella språk. Det motsvarar 506 olika översättnings-kombinationer.
I jämförelse klarar sig de 28 medlemsländerna i Nato utmärkt med bara två officiella språk. Medan FN med sina betydligt fler 193 medlemmar använder sig av sex.

En kritisk rapport om slöseriet i Europa­parlamentet utgiven av den brittiska tanke­smedjan The New Direction har just utkommit. Som även innehåller rekommendationer på hur "överdrifterna" kan minskas. Förvisso är det en partsinlaga, och faktiskt skriven av två missnöjda ledamöter, men siffrorna är uppseendeväckande.
Årets budget för Europaparlamentet ligger på 1,69 miljarder euro, vilket motsvarar nästan 16 miljarder kronor.
Av detta tar översättningarna till de 23 språken ungefär 900 miljoner kronor varav det faktiskt är de förberedande arbetsdokumenten (och inte de slutliga skrivningarna) som slukar det mesta.

Dock, om översättningarna minskar till bara fyra-fem stycken (då ryker så klart svenskan), sparar man över 350 miljoner kronor. EU skulle självklart klara sig med engelska, tyska, franska, spanska och italienska som enda officiella språk. Men så har vi ju det där med prestige och begreppet "politiskt känsligt".
Andra mindre smickrande uppgifter i rapporten är att vid EU:s utvidgning 2004 fanns det 732 ledamöter i Europaparlamentet och 3 946 anställda. I dag har antalet ledamöter bara stigit med fyra, men personalen har ökat till 6 245 personer. Det är en ökning med 60 procent.

Ett ständigt återkommande besparingskrav är att avsluta "Cirkus Strasbourg". Det är då som ledamöterna lämnar Bryssel 12 gånger om året, under sammanlagt 48 dagar, för att sammanträda i Strasbourg i stället. Besparingarna att överge den franska staden uppskattas till 1,9 miljarder kronor om året.
Kravet på att stänga Strasbourg drevs stenhårt av bland andra den dåvarande svenska Europaparlamentarikern Cecilia Malmström (FP). Men sedan hon blev EU-kommissionär har hon av naturliga skäl tystnat.
Lätt att ändra blir det inte heller eftersom mötena i Strasbourg står inskrivna i Lissabonfördraget och en ändring måste godkännas av alla de 27 medlemsländerna, inklusive Frankrike.

Så finns det någon anledning till självrannsakan bland parlamentarikerna? Svaret är komplicerat.
Olle Schmidt, svensk ledamot för Folkpartiet, håller med om att mötena i Strasbourg kan läggas ner. Och att språken i dokumenten kan minska till fem. Det har han för övrigt själv föreslagit. Men samtidigt är ju Europarlamentet - till skillnad från Nato och FN - ett forum för gräs­rötterna, för alla.
"En fiskare från Portugal eller en bonde från Finland ska kunna väljas in som ledamot utan att behöva kunna något annat språk än det egna", säger Olle Schmidt. "Det är grunden i hela Europatanken. Skulle man officiellt göra språkliga inskränkningar blir det extremt känsligt ute bland gräsrötterna."
Så är det naturligtvis. Ibland kommer man bara inte ifrån en utgift trots att alla kan se vinsten.
Jan-Olof Bengtsson
Jan-Olof Bengtsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag