Det finns säkert några miljoner svenskar som i unga år sålde jultidningar eller delade ut reklamblad. Det gjorde jag. Och jag har så klart haft årets påhälsning av unga jultidningsförsäljare som brukar vara ungefär 100 000 spridda över landet. Det är en trevlig tradition.
Nu verkar det här med beställningar av jultidningar vid dörren sjunga på sista versen. Anledningen är att arbetsmiljöverket tolkar ett EU-direktiv om arbetsmiljöregler för minderåriga på sitt alldeles eget sätt.
Man vill nämligen förbjuda ensamarbete för alla som inte fyllt 16 år. Vilket är fullt begripligt om det gäller riskfyllda arbeten.
Men eftersom det även omfattar förbud mot extrajobbande ungdomar som efter skolan ensamma delar ut flygblad, är tidningsbud eller jultidningsförsäljare för att dryga ut sin månadspeng, undrar man om det är sant! Inte minst för att de ju lär sig ekonomiskt ansvar. Och vem vill ha sin mamma eller pappa trampande i hasorna som "ledsagare". Har vi inte redan upplevt tillräckligt många sönderkramande curlingföräldrar?
Svenskt Näringsliv är självklart kritisk mot arbetsmiljöverkets tolkning eftersom det slår mot en hel mängd företag där ungdomar kan tjäna extra. Företaget Svensk direktreklam har ungefär 7 000 ungdomar i hela landet under 18 år som extraknäcker genom att dela ut direktreklam i bostadsområdena. Av dessa är hälften mellan 13-15 år. Men som snart kan stå utan extrapengarna på grund av arbetsmiljöverket. Och där företaget hotas av böter om det fortsätter ge dem jobb.
"Konsekvensen blir att vi måste hitta bortåt 3 500 (vuxna) utdelare till det som är ett idealiskt extraknäck för ungdomar", säger Torbjörn Andersson, jurist på Svensk direktreklam, "Det är orimligt och det är ogenomtänkt", fortsätter han. Blir förslaget verklighet sparkas alltså alla utdelare under 16 år. Hur det skulle bidra till kampen mot ungdomsarbetslösheten när man äntligen fått in ungdomar i ett slags första arbetsstruktur, är oklart.
Visst kan en del kritiker betrakta jultidningsförsäljning som barnarbete. Men i så fall ett högst frivilligt sådant. Och visst bär ungdomarna stundtals med sig en del kontanter. Men det går inte att lagstifta mot alla faror och risker som kantar ett långt liv.
Nyligen skrev en amerikansk tidning om hur det plötsligt började ringa på polisstationen i den lilla staden. Flera uppringare berättade upphetsat hur de sett en sjuåring gående på trottoaren i villakvarteret.
Ensam!
Tidigare i år läste vi hur förskola i Malmö vill utrusta sina små telningar med gps-sändare. I all nervös välmening, så klart. Men utan att verka ha en tanke på det övervakningssamhälle som håller på att skapas. Hur många år ska gps-sändaren finnas med på de små, förresten?
Faktum är att ju mer vi försöker definiera rädsla och skydda oss mot den genom ett allt tätare regelverk och flera förbud - desto räddare blir vi. Det går faktiskt inte att lagstifta mot rädsla hur gärna vi än skulle vilja. Och en rädsla som ökar i styrka ju mer vi försöker avskaffa den.
Samhället ger helt klart fel signaler när en myndighet nu vill stoppa unga från att jobba extra. Just när ungdomsarbetslösheten hångrinar mot oss från rekordhöga nivåer.
Jultidningar kan tyckas löjliga i sammanhanget men blir så klart en väldigt tydlig symbolfråga.
Så därför - rör inte jultidningsförsäljarna!
