DE VANN MOT UNIVERSITETET. Ida Lidslot, Lisa Skevarp, Elin Sahlin och Beate Magnusson får 35 000 var i ersättning från Lunds universitet, efter att ha blivit nekade studieplats på grund av sitt kön.
DE VANN MOT UNIVERSITETET. Ida Lidslot, Lisa Skevarp, Elin Sahlin och Beate Magnusson får 35 000 var i ersättning från Lunds universitet, efter att ha blivit nekade studieplats på grund av sitt kön.
Jan-Olof Bengtsson

Äntligen upprättelse

Publicerad
Uppdaterad
Med 35 000 kronor vardera i skadestånd från Lunds universitet kan Elin Sahlin och 23 andra unga diskriminerade kvinnor nu göra ett positivt avslut på ett frustrerande trauma som började höstterminen 2008. Det var då som kvinnorna förvägrades att studera på psykologiprogrammet i Lund eftersom de hade fel kön.
Universitetet använde sig nämligen av "underrepresenterat kön" som skiljekriterium vid lika meriter. Vilket i det här fallet kan sammanfattas som att det enligt universitetet fanns för få män och för många kvinnor på utbildningen.

Olaga diskriminering, hävdade Centrum för Rättvisa, hjälpte de drabbade unga kvinnorna med en grupptalan och stämde universitetet i november i fjol.
Nu gick det aldrig till förhandling. Eftersom ett liknande fall av olaga diskriminering avseende kvinnliga studenter som förvägrats veterinärutbildning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), inte överklagats. I fredags bestämde sig nämligen JK - efter att ha förlorat både i tingsrätten och i Svea hovrätt - att inte driva ärendet vidare till Högsta domstolen.

Det är som en konsekvens av detta som Lunds universitet nu beslutat att dra i bromsen och istället gått med på förlikning. Susanne Kristenson som är chefsjurist vid universitetet tycker att "det är bra att rättsläget klarnat."
Helt klart kan Lunds universitet få en hel del att stå i framöver. Enligt en genomgång av Centrum för rättvisa finns det inte mindre än 1 229 fall av olaga könsdiskriminering avseende studenterna som ansökte till universitetet vår- och höstterminen 2009. Av dessa var bara 99 män(!) drabbade. Resten var kvinnor.
Förklaringen är att kvinnorna helt enkelt har bättre betyg med sig från gymnasiet än männen och därför hamnar i klar majoritet på krävande utbildningar som juridik, medicin och psykologi för att nämna några.

Dock, det enda som en enskild individ kan konkurrera med och förändra är sin kunskapskompetens. Medan könet, däremot, är givet hela livet och inte påverkbart.
Ska detta gälla som första kriterium till en högskoleutbildning vid lika meriter skapas både vanmakt, frustration och ilska. Något som alltså Svea hovrätt gjort tummen ner för och som JK valt att inte föra vidare.
"Det känns skönt att ha fått ett positivt avslut", säger Elin Sahlin som ju fick sina studieplaner abrupt stoppade höstterminen 2008. "Men jobbigt att det skulle behövas så mycket."

Så klart det är. Det är inte ofta som den enskilde lilla människans vilja väger tyngre än könet och kollektivet han/hon tillhör.
När så sker är det bra!
Jan-Olof Bengtsson
Jan-Olof Bengtsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag