Kritiseras. Kunskapsklyftorna i Malmös grundskolor växer. Nu får kommunen bakläxa. Foto: PETER J OLSSON Foto: Peter J Olsson
Kritiseras. Kunskapsklyftorna i Malmös grundskolor växer. Nu får kommunen bakläxa. Foto: PETER J OLSSON Foto: Peter J Olsson
Jan-Olof Bengtsson

Rejäl bakläxa för skolorna

Publicerad

Hört talas om att den svenska skolan ska vara "kompensatorisk och utjämnande?"

Ja, egentligen är det mest ett önsketänkande.

 Alltså hur eleverna, oavsett föräldrarnas utbildningsbakgrund, ska ges samma möjligheter att klara målen och nå gymnasiebehörighet. Statistiken visar istället hur klyftorna växer. Klart är att föräldrarnas utbildningsbakgrund är fortsatt starkt avgörande för elevresultaten.

Lärarnas riksförbund publicerade i början av september en rapportserie utförd på 21 orter runt om i landet på temat: "Lokala prioriteringar och nationella intressen - skillnader i svensk skola". Malmö var en av städerna. Man skriver:

"Elever med utomnordisk bakgrund är kraftigt överrepresenterade både när det gäller att inte påbörja gymnasiet och att avbryta sina gymnasiestudier".

Tyvärr är det lätt att förstå att bland nyinvandrade elever i Malmö 2012 misslyckades 82,9 procent att uppnå gymnasiebehörighet.

Siffror som Lärarnas riksförbund tagit fram för just Malmö visar att bland elever födda 1995 med svensk bakgrund och med föräldrar med förgymnasial utbildning, klarade 83 procent gymnasiebehörighet.

Bland kamraterna med exakt samma kriterier, men med utländsk bakgrund, var behörigheten nere i 60 procent. En skillnad på 23 procentenheter! I rapporten står det:

"Svensk grundskola har förvandlats från ett av världens mest likvärdiga skolsystem till en skola där kunskapen om en elevs bakgrund gör det relativt enkelt att förutspå, om och i vilken utsträckning, han/hon kommer att lyckas med sina studier".

Det är många som insett allvaret av att utbildningsklyftorna ökar i Malmö. Och där stadsdelsnämnderna nu fråntagits ansvaret för grundskolan för att politikerna saknat kompetensen. Stiftelsen Läxhjälpen är en sådan aktör som vill hjälpa och finns i staden sedan i fjol. Här erbjuds elever på fyra skolor, i åttan och nian, och i grupper om fem, gratis läxhjälp av avlönade högskolestudenter. Man möts två gånger i veckan och tre timmar åt gången. Målet är att öka gymnasiebehörigheten.

Rykande aktuella siffror från Läxhjälpens arbete på ett 20-tal skolor runt om i landet i utsatta områden avseende läsåret 2012/13, visar följande: Betygen höjdes i snitt i sex ämnen per elev. Flest höjningar i matematik och svenska. Av de hjälpta avgångseleverna nådd 84 procent behörighet till gymnasiets nationella program medan 15 procent påbörjade gymnasiets introduktionsprogram.

Rent antalsmässigt är det visserligen inte frågan om särskilt många elever, men idén om läxhjälp som kunskapsöppnare håller hela vägen fram. Att antalet står i relation till tillgängliga resurser (läxhjälpare) handlar så klart om hur villiga företag är att hjälpa till ekonomiskt. I Malmö står bland annat MKB, Riksbyggen, Percy Nilsson och Dan Olofsson bakom. Senaste tillskottet är Viktoria Park med Greg Dingizian. Med små medel görs enastående stora saker.

"Med tanke på att samtliga elever vid start låg på underkänt i ett eller flera ämnen så är det fina resultat", säger Maria Arneng som är verksamhetsledare för Stiftelsen Läxhjälpen. "Alla våra elever höjde sina betyg!"

Lärarnas riksförbund är inte nådig i sin samlade kritik över hur skolfrågan skötts i Malmö under den mångåriga socialdemokratiska ledningen. Och skriver:

"Malmö har svårt att klara sitt elevuppdrag. Dagens lokala styrning har inte blivit den garant för likvärdighet som förutsågs i samband med kommunaliseringen".

Kan också uttryckas med ett enda ord - bakläxa!

Jan-Olof Bengtsson
Jan-Olof Bengtsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag