Dra tillbaka FRA-lagen!

Publicerad
Uppdaterad
Denna vecka beslutar riksdagen om regeringens proposition om den så kallade FRA-lagen, där Försvarets Radioanstalt skulle ges rätten att avlyssna mejl- och telekommunikation som går utanför landets gränser. Det är en automatiserad insamling från tele- och internetoperatörer av all trafik och vem som kommunicerar med vem.
Snabb tillväxt för digitala kommunikationer, beräkningskraft och datalagring har minskat vår anonymitet. Mer information om oss är mer tillgänglig och användbar för individer och institutioner än någonsin, och trenden fortsätter. Det ger terrorister och brottslingar fler möjligheter än tidigare, men även fler chanser för polis och underrättelsetjänst att övervaka.
Bred datainsamling är inte så effektiv. Om terrordådet vid 911 visade oss något så var det att om man utfört ett bra traditionellt polisarbete hade man gripit flygkaparna innan dåden med de befogenheter och undersökningsmetoder man redan hade. Kaparna hade kreditkort i sina riktiga namn, de bodde ihop och brydde sig inte så mycket om att dölja sina spår.

Genom att agera normalt så gav de inga mönster som kunde ha uppfattats med bred datainsamling. För att finna dem hade polisen i stället behövt titta specifikt efter sammanhanget mellan specifika personer, händelser och ledtrådar.
Att försöka "förutse" terror och brott misslyckas oftast då algoritmerna i de datamodeller som söker i informationen är för breda och finner mönster överallt.
Särskilt problematiskt är just bristen på avgränsning. När en regel först upprättas är dess implementering begränsad till lagens specifika krav, och därför är dess påverkan rätt blygsam.
Efter en tid så tenderar dock varje efterkommande generation av administratörer att omdefiniera lagstiftningens syfte och lägga till nya krav. Utan nödvändigtvis ont uppsåt börjar regleringen få ett eget liv, och när reglerarna tolkar reglerna alltmer brett och omfattande, så blir de praktiskt taget en särintressegrupp med ett eget intresse av utökade befogenheter och anslag.

När det saknas effektiv och samvetsgrann insyn, så utvecklas ett alltmer tungrott och ineffektivt regleringssystem.
Då är det särskilt olyckligt att förslaget inte har resulterat i att regeringspartierna uppmuntrat en bred och omfattande debatt, utan gett skarpa förhållningsorder till ledamöterna att rösta för förslaget. Det skadar förtroendet för demokratin, som ju lagen borde vara satt att skydda.
Det bästa vore att omarbeta propositionen till att fokusera på konkreta mål, att tydligt redovisa vem som ska göra vad, vem som ska betala och vad för information som ska levereras till FRA. Samhället behöver skyddsmekanismer mot terror och yttre hot, men dålig kommunikation och bristande samarbete internt skyls ofta över av ordningsmakten med krav på bredare datainsamling. Det som i stället behövs är bra möjligheter att täcka och lägga samman relevant information om specifika misstänka för specifika handlingar. Inget mer.

Waldemar Ingdahl
Vd för den liberala tankesmedjan Eudoxa

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag