Debatt: Vi kan göra skillnad!

Publicerad

Malmö kvinnojour larmade för inte länge sedan om läget för de utsatta kvinnorna under semestertider. De talade om de kvinnor och barn som under ledigheter får ett försämrad skydd och en utökad utsatthet. Ledigheter är en tid då myndigheter såsom socialtjänst, polis och skolor stänger ned eller minskar sin personalstyrka drastiskt. Det är också en tid när man som utsatt är mer förvisad till sitt hem. Vi vet att det pågår inom hemmets fyra väggar och att de enda som kan vara vittnen till det som händer är barn.

När myndigheterna inte räcker till och många ideella verksamheter inte heller har möjlighet att ha öppet, då återstår bara vi. Alla vi runtomkring. Och vi är många. Vi kan tillsammans både förhindra och förebygga våld i hemmen. Vi kan alla göra det lilla men ändå det som kan gör enorm skillnad för de utsatta. Vi kan ringa på hos grannen vi är oroliga för, anmäla brott vi får kännedom om och höra av oss till socialtjänst vid oro för att barn far illa.

235 brott per månad

I Skåne anmäls det ungefär 235 brott i nära relation varje månad. Det är alltså bara de anmälda brotten. Enligt Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport från maj 2014 så anmäls bara fyra procent av brotten i nära relation.

Det finns ett enkelt sätt att visa att du bryr dig, att du i alla fall vill stå upp för dig och dina medmänniskors rätt till ett liv utan rädsla och oro för våld och hot. När du hör något eller ser något som oroar dig i just ditt hus. Då finns det faktiskt något du kan göra. Du kan ringa på, du kan ta med dig en vän, en sambo eller annan granne om du känner dig otrygg och du kan ringa polisen. Det är tre enkla steg som kan rädda liv. Vi kallar det Huskurage. Det är en policy och handlingsplan för hur du som granne kan agera vid oro för våld i nära relation. I de flesta fall av grövre brott eller misshandel i nära relation, så har grannarna vetat vad som pågått. De hade hört, sett eller anat. Men de har inte agerat. Det är det enkla som ändå kan vara så svårt. Att gå över till grannen, ringa på och fråga hur det är. Att fråga barnet som sitter ensamt hur det är hemma och att slå numret till polisen när situationen känns akut eller hotfull.

Det här våldet inom hemmets fyra väggar ska inte få fortsätta. Det är att överge de som behöver det som mest. Att införa en policy i sitt hus fungerar både preventivt och kan förhindra pågående våld.

Det är det enkla som ibland är det svåra. Det behöver inte var svårare än så att rädda liv.

Gå in på www.huskurage.se för att läsa mer och ladda hem en policy och rutin att använda i ditt hus vid oro för våld i nära relation.

 

NINA RUNG, utredare på Familjevåldsenheten inom Stockholmspolisen och initiativtagare till Huskurage.

PETER SVENSSON, utbildare inom våldsprevention och initiativtagare till Huskurage.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag