Debatt: Varför skyddar inte it-lagarna oss?

Publicerad

Meelis heter den kille som sprang upp på Eurovisionscenen och ställde sig brevid Conchita Wurst under segerceremonin. Han vill befria Anakata, som för närvarande är ställd inför rätta i Danmark för dataintrång. Mitt stöd för kampanjen att befria Anakata har egentligen varit på tok för lågt.

Lagen om IT-brott är moraliskt förkastlig och lägger större krut på att utnyttja samhällets fängelsebäddar än att lösa riktiga och allvarliga problem med säkerhet.

Det bästa exemplet är kanske Research- gruppens intrång i kommentarsverktyget Disqus förra året. Ett dataintrång är enligt lagen ingenting annat än att man avhänder ett datasystem information, eller använder datan eller systemet på ett sätt som inte förutsatts av systemets ägare. Disqus är alltså brottsoffer, Researchgruppen förövare. De som fick lida var dock de som av Disqus utlovats säker och konfidentiell hantering av personuppgifter.

Användarna som drabbades har i stort sett ingen rätt emot Disqus alls. Trots att Disqus gjort utfästelser att deras verktyg funkade bra, finns ingen rätt att reklamera, ingen rätt att klaga.

Nu är det osannolikt att Disqus kommer hävda sin rätt att sätta Researchgruppen i finkan, men det gör inte saken bättre, bara godtyckligare. Anakata sitter till exempel i rättegång och har i Sverige dömts till ett år i fängelse för att Skatteverket, kronofogden och polisen skrivit kassa upphandlingsavtal. Möjligheten att Anakatas fängelsevistelse kommer att förändra upphandlingsavtalen hos Skatteverket, kronofogden och polisen är i stort sett obefintlig. Anakata sitter inte heller i fängelse för att han varit dum mot de miljontals svenskar som drabbats av myndig-heternas usla säkerhet. Han kommer sitta av tid för att han varit dum mot det företag Skatteverket hyrt in för att hantera IT.

 

Det Meelis protesterar emot på Eurovision är att vi lever i en tid då myndigheter och företag ofta går ihop mot individer. Vi vanliga människor som hamnar i register hos företag och myndigheter har ingen rätt mot de som utsätter oss för osäkra system.

Om företag och myndigheter inte sköter sina jobb med uppgraderingar och underhåll av IT- system är det individer som hamnar i fängelse.

I ett informationssamhälle är det mer än någonsin kunskap som är makt. Makten och kunskapen behöver i det här fallet jämnas mellan privat- personer och institutioner. I stort sett all svensk IT-brottslagstiftning kommer från EU eller internationella avtal.

Därför behövs det Piratpartier i Europaparlamentet som kan ta ställning för ett bättre informationssamhälle. Teknik behöver stärka, inte kränka mänskliga rättigheter och individers makt.

Amelia Andersdotter

Europaparlamentariker, Piratpartiet

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag