Debatt: Värd sitt Nobelpris

Publicerad
Uppdaterad
Det händer alltför ofta att makthavarna lovar guld och gröna skogar, utan att kunna leva upp till de fina orden. Eller helt enkelt spenderar långt mer än vad det offentliga har råd med. Beviset ser vi i dag runtom världen, då inte bara Grekland utan också länder som USA, Storbritannien, Italien och Japan tyngs ned av omfattande skuldbördor och underskott.
I det sammanhanget finns all anledning att lyssna på Nobelpristagaren Thomas Sargent, som under sitt tacktal radade upp sju punkter som på ett pedagogiskt sätt förklarar varför välmenta försök till politisk inblandning ofta inte fungerar bra i verkligheten. Sargent, som studerat förväntningarna och deras roll i ekonomin, förklarar inte bara varför politiker lätt hamnar i en överbudspolitik utan ansvarstagande för statsfinanserna.

Han förmedlar också varför de kostsamma satsningarna ofta inte fungerar lika bra i verkligheten som i teorin. Ett av svaren är informationsproblemet. Fredrik Reinfeldt och Håkan Juholt kan aldrig ha lika mycket information som de enskilda svenskarna om vilka preferenser och vilka förmågor som vi har. När de spenderar våra pengar är det därför lätt att vi upplever att de slösas bort. När de försöker bygga upp arbetsmarknadspolitiska program för att hjälpa oss in i arbete blir resultaten sällan så bra som de tänkt sig. Det betyder förstås inte att politiska satsningar i sig är fel, men att vi måste ha ett realistiskt perspektiv på hur de kommer att fungera i praktiken.

Grundläggande sociala skyddsnät fyller en viktig roll i samhället. Men som Sargent förklaras är det viktigt att vid utformningen av dem tänka på de ekonomiska incitament som medborgarna har. Även i ett land som Sverige, som länge präglats av en ovanligt stark arbetsmoral och ansvarsmoral, har överutnyttjande av generösa bidragssystem med tiden spridit sig. När World value survey i början av 80-talet frågade svenskarna om det någonsin var rätt att överutnyttja bidragssystem som de inte hade rätt till så svarade enbart 18 procent att det någon gång kunde vara det.
När samma fråga ställdes 1999 hade andelen ökat till hela 45 procent. Under den senaste mätningen från 2006, när en intensiv debatt pågick om hur välfärden utnyttjas, minskade andelen till 39 procent.

I sitt tacktal radade Sargent upp sju korta och tankeväckande punkter. Tankeväckande inte eftersom de banar väg för visioner, utan snarare för att de får oss att fokusera på verkligheten i stället för att börja tro på de luftslott som politiker gärna bygger upp. Men för fem år sedan höll Sargent ett tal för de utexaminerade studenterna vid anrika Berkeleyuniversitetet, och då fick han plats med hela tolv punkter. En av dem föll oförtjänt bort i den förkortade versionen som hölls i samband med utdelningen av Nobelpriset. Det handlade om den enkla principen att i den jämvikt som råder i samhället så tenderar folk att vara nöjda vid sina val. Därför är det svårt för en välmenande person, som i grunden inte känner oss, att förändra vår situation.
Onekligen är det en viktig påminnelse om betydelsen av gränser för politiken.

Nima Sanadaji
vd tankesmedjan Captus

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag