Debatt: Teknikintresserade politiker efterlyses

Publicerad
Uppdaterad
"Att lita på nya teknologier." Det var ett ämne under en konferens i Köpenhamn på torsdagen. Tekniska framsteg gör det allt lättare att registrera personlig data. Användbart när det gör system mer effektiva, öppnar upp för nya affärslösningar och förenklar vardagen.
Samtidigt riskerar den personliga integriteten att hamna i kläm om datan inte hanteras rätt, och allt fler efterfrågar lösningar som skyddar den.
Det är skillnad mellan personuppgifter som lämnas ut frivilligt, de som krävs för att ingå avtal med företag och tjänster och de som lämnats ut ofrivilligt. Ibland är det en balansgång, men oavsett hur mycket personlig information vi aktivt väljer att dela med oss om oss själva, får det aldrig bli ett försvar för insamlandet av personuppgifter som vi inte har samtyckt till.

Något som blir allt svårare att undvika är övervakande kameror i utomhusmiljöer eller på skolor. Kameror sätts ofta slentrianmässigt upp för att öka tryggheten på brottsutsatta platser. I Malmö är övervakning av stråket mellan Centralen och Möllevången återigen aktuell och var femte skola i landet har tillstånd för att övervaka.
Kamerorna har begränsad effekt. När man utvärderade Landskronas kameror på gator och torg konstaterade man att de i princip inte hjälper alls mot våldsbrott, och en forskningsgenomgång visar på samma resultat.
Det kan hindra viss skadegörelse, men avskräcker inte våldsbrottslingarna. För att stoppa dem är ordentlig gatubelysning ett betydligt effektivare vapen, men det hindrar inte politiker från höger till vänster att kräva lättare regler för att övervaka. Kameravurmet är bara ett exempel på skadlig teknikinkompetens.

I Frankrike har parlamentet
precis beslutat att stänga av personer från internet vid upphovsrättsbrott och politiker diskuterar på allvar att människor skall ha statliga övervakningsprogram installerade på datorn för att undvika felaktiga anklagelser.
En aggressiv upphovsrättsindustri har fått igenom rättsvidriga krav utan att makthavarna ens verkar reflektera över om det är rimligt.
En annan konsekvens av en verklighetsfrånvänd tekniksyn är beroendehysterin. På öppenvårdshuset Gustav i Malmö kommer unga killar som spelar överdrivet mycket dataspel att "behandlas" sida vid sida med missbrukare av knark, hasardspel och alkohol.

I Stockholm driver en
privat behandlingsklinik linjen att unga tjejer riskerar att bli beroende av sociala medier. Det räcker att de har lite svårt att slita sig från sajter som Bilddagboken eller Facebook för att vara i farozonen.
Den politiska skiljelinjen börjar bli allt mer tydlig. Allt för många politiker sysslar med klåfingrigt
reglerande och moralistiska förmaningar mot saker som är främmande, i stället för att närma sig eventuella problem med kunskap och öppenhet. Teknikneutralitet används som ett klyschigt ledord för att beslutsfattare skall slippa ta ansvar för konsekvenserna av nya lagar i nya strukturer. Ett förhållningssätt som inte skulle hålla i några andra frågor. Vi behöver bättre politiker för att kunna lita på nya teknologier.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag