Varje år föds omkring tusen svenska barn med någon form av hjärtfel. Tack vare en allt effektivare sjukvård klarar sig i dag över 95 procent av dessa barn. De växer upp och lever förhållandevis normala liv. Det är dock inte mer än några decennier sedan som nästan hälften av de barn som föddes med allvarliga hjärtfel avled kort efter födseln eller tidigt i barndomen.
Om sjukvårdsapparaten tidigt kan hitta och åtgärda hjärtfel hos nyfödda barn så kan dessa ofta bli relativt friska.
Emellertid kommer många av dessa barn behöva ha fortsatt tät kontakt med vården på grund av olika besvär eller funktionsbegränsningar, och under hela livet blir de därför beroende av en välfungerande sjukvård. För dessa barn blir en bra vård en absolut förutsättning för rimliga livsvillkor.
Barnhjärtcentrum vid Skånes universitetssjukhus i Lund utgör en mycket viktig del av den svenska vården av barn med hjärtfel. Av den så kallade Rikssjukvårdsnämnden har universitetssjukhuset i Lund utsetts till ett av två sjukhus med tillstånd att bedriva hjärtkirurgi på barn och serva hela Sverige med denna vård (så kallad rikssjukvård). Vi skåningar har anledning att vara stolta över den högkvalificerade hjärtsjukvård som vårt universitetssjukhus presterar.
Den borgerliga majoriteten i Region Skåne har nu beslutat att satsa tio miljoner kronor på att utveckla rikssjukvården, så att regionen även i framtiden ska få uppdrag av rikssjukvårdsnämnden. Ambitionen är god, men knappast tillräcklig.
För att den yttersta spetsen i sjukvården ska utvecklas krävs att hela sjukhuset fungerar bra. Många pusselbitar utgör den helhet som krävs för att Skåne även i framtiden ska tillhöra toppen inom svensk sjukvård.
Det måste finnas tillräckligt antal vårdplatser för allt från intensivvård till rehabilitering. Likaledes måste sjukhuset ha tillräckligt med personal samt resurser till forskning och modern utrustning, etcetera.
Inför innevarande år har den borgerliga majoriteten i Region Skåne skurit ner budgeten för de skånska sjukhusen med 300 miljoner kronor jämfört med förra året.
En tio miljoner kronors "satsning" på rikssjukvård lär få högst begränsad effekt när hela sjukhusverksamheten samtidigt ska skära ner sina kostnader med 300 miljoner kronor. Man kan med fog hävda att den borgerliga regionledningen i Skåne saknar ett helhetsperspektiv över sjukvården.
I dag på alla hjärtans dag ägnar jag de barn som lever med olika former av hjärtfel en särskild tanke, men naturligtvis är det inte uppmärksamhet en gång om året som dessa barn i första hand behöver.
De behöver bra sjukvård - på årets alla dagar, och för att det ska uppnås måste de ekonomiska nedskärningarna genast få ett slut.
Henrik Fritzon (S)
Regionråd i Skåne
