Debatt: Lär dig tyska - det kan löna sig

Publicerad

Sveriges handelsutbyte med Tyskland är större än någonsin. Landet är vår största handelspartner och generade 119 miljarder kronor i exportinkomster förra året. Paradoxalt nog minskar intresset för landet och språket stadigt.

Ändå döljer sig stora möjligheter bakom vårt ointresse att lära känna EU:s största ekonomi. För vad kunde vi inte kunna åstadkomma ifall fler svenskar talade tyska och kände sig hemma med landets kultur och näringsliv?

För det råder stark efterfrågan på svenska exportvaror i Tyskland och landets dynamiska arbetsmarknad står inför ett generationsskifte med hotande brist på kvalificerad arbetskraft.

Till skillnad mot Sverige har Tyskland heller nästan ingen ungdomsarbetslöshet. Tvärt om accentuerar de kommande pensionsavgångarna bristen på ung och utbildad arbetskraft. Därför har hundratusentals unga EU-medborgare anmält sig som jobbsökande på tyska arbetsförmedlingar.

Men i Sverige läser allt färre språket i grundskola samtidigt som näringslivet kräver medarbetare med kunskaper i fler språk än engelska. En undersökning gjord av Demoskop 2011 visade att nästan hälften av de tillfrågade medelstora företagen och en tredjedel av storföretagen kräver ett tredje språk för anställning. Bland exportföretagen ansåg 37 procent att skolan borde prioritera tyska.

 

Samma undersökning slog dessvärre också fast att intresset för ett tredje språk i allmänhet och för tyska i synnerhet befinner sig i kris. 19,1 procent läser tyska i nian, vilket är en halvering på bara tio år. Trenden förstärks ytterligare i gymnasiet där bara 9,3 procent av eleverna fortsatte från högstadiet med tyska och erhöll slutbetyg.

Samtidigt steg värdet på exporten från Sverige till Tyskland under samma period från 82 till 119 miljarder kronor, vilket kan tyckas motsägelsefullt. Det är därför inte särskilt vågat att påstå att ökat intresse i Sverige för Tyskland och större kunskaper i tyska skulle gynna handeln mellan våra två länder, vilket i sin tur skulle generera fler företag och fler arbetstillfällen här i Sverige.

 

Ointresset för tyska kan säkert skyllas på en mängd faktorer och i botten handlar det säkert mycket om attityder och fördomar. Som väl är brukar ekonomiska incitament vara det som bäst biter på ingrodda vanföreställningar.

Landets grund- och gymnasieskolor står därför inför en spännande utmaning att öka intresset för tyskstudier och vi inom näringslivet hjälper mer än gärna till.

Det torde också vara sällan som den omedelbara nyttan av en utbildningssatsning är så uppenbar, så vad väntar vi på?

 

MAGNUS EHRENBERG

Sydsvenska industri- och handelskammarens representant i Tyskland och vd och ägare till Ehrenberg kommunikation.

Kvällspostens ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag